Från Rilpedia

Denna artikel handlar om den babylonska eldsguden, för ödlan med samma namn se Taggagam.

Molok, Malik eller Molek var ursprungligen babyloniernas eldsgud, Adar, som i Assyrien sammanblandades än med Anu och än med Ninib och som dyrkades med samma religionsbruk av fenicier, moabiter, ammoniter med flera stammar.

Guden Baal omnämndes ibland med namnet Molok och framställdes på liknande sätt i tjurskepnad eller som en man med tjurhuvud. Mänskliga offer var inte ovanligt, och i krigstider förekom även offrandet av barn.

Den ovan nämnde gudomen Adar är känd för att ha tillnamnet Adrammelek eller Adarmalik, "fursten Adar". I Bibeln omnämns denna gudom som en babylonsk gud, åt vilken Sipparas folk "förbrände sina söner i eld". Kanaans folk uttalade ordet "malik" som "molok", och man vet att deras gud Molok firades med liknande offer. Kanaaniterna kallade planeten Saturnus Molok, och man kan av detta anta att Adar och Molok är en och samma gudom.

Moloks bild var gjord av koppar och var ihålig. Den hade en öppning i bröstet. När man skulle förrätta offer glödgade man kopparbilden varpå prästen i dess armar lade det invigda barnet. Genom barnets rörelser av smärta ramlade det ner i bröstöppningen varpå prästerna dansade och sjöng för att överrösta barnets jämmer. Barnets mor var också bland de närvarande, och medverkade i sången. Barnets krampaktiga rörelser sågs som tecken på hänryckning.

Huvudort för denna kult var länge den feniciska staden Tyros. Exemplet togs över av många angränsande folk och stammar vilket innefattade israeliterna. I Jerusalem ägde Molok-dyrkan rum i Hinnoms dal. Kulten förbjöds av Moses. Molok tillbads av Salomo när denne återföll till kätteri.

Den semitiska nation som längst bibehöll Molokskulten var Karthago. Punkt för den dyrkan sattes genom romarnas tillintetgörande av Kartago i tredje puniska kriget 146 f.Kr.

Molok i populärkulturen

• Seriefiguren Hellboy, skapad av Mike Mignola, möter en konstnär som är besatt av Molok och har skulpterat en stor avbild som sedan fått eget liv (The Chapel of Moloch).

Källor

• Anton Nyström, Allmän kulturhistoria eller det mänskliga lifvet i dess utveckling, bd 1 (1900)