Lorensbergsparken

Från Rilpedia

Version från den 9 juni 2008 kl. 20.05 av 83.140.71.134 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Till höger i bild syns Stadsbiblioteket och Park Aveny Hotel. Bakom dessa byggnader ligger idag vad som finns kvar av Lorensbergsparken. Raden med fyrkantigt klippta träd som står framför stadsbiblioteket är faktiskt rester från parken.
GÖTEBORGS LANDERIER
Göteborgs historia


Lorensbergsparken är i dag ett kvarter stort område som ligger mellan Kungsportsavenyn, Södra vägen, Berzeliigatan och Engelbrektsgatan i stadsdelen Lorensberg i Göteborg.

1600-talet låg där ett av flera landerier i området, som först användes som trädgårdsland och betesmark, men som snart kom att bli sommarnöje för borgarna i Göteborg. Omkring 1750 köptes området av Lorens Petersen (eller Pedersen) och Fredrik Damm. Från och med 1771 blev Lorens ensam ägare av landeriet, som han då gav namnet Lorensberg, vars namn påträffas första gången 1785.[1] Petersen dog år 1800 och 1823 köptes egendomen av vinhandlaren AH Evers som av Göteborgs stad fick rättigheter att starta ett värdshus mot att ”hålla parken och trädgården tillhanda för stadens bättre innevånares begagnande till promenad, samt upprätta ett förstklassigt värdshus”.

1840 övertogs parken av musikdirektören vid Göta artilleriregemente, Frans Cabré, som startade ett tivoli, med teaterlada, kägelbana och en hästdragen karusell. Den 1 december 1864 brann hela anläggningen ner och tre år senare köptes parken av specerihandlaren Robert J Graf, som lät arkitekten A Heilborn anlägga en park av engelsk typ, som bland annat omfattade en restaurang med festvåning och uteservering och en musikpaviljong. Lorensberg blev oerhört populärt hos en förnämare publik och staden lät upprätta en busslinje mellan Brunnsparken och Lorensberg. Man lät inhägna parken med ett högt träplank. Huvudingången låg i hörnet av Kungsportsavenyn och Engelbreksgatan.

1885 tog Göteborgs stad över besittningsrätten för Lorensberg medan man arrenderade ut restaurangrörelsen. 1910 togs restaurangen över av dansken Sophus Petersen, som genom sitt sätt att driva restaurangen kom att bli en krögarlegend. Det var på hans initiativ och bland annat finansierat av honom som man 1916 byggde Lorensbergsteatern, som ritades av arkitekten Karl Magnus Bengtson. Men redan 1885 hade parken fått både en cirkus genom direktören G Schumann, som dock brann ner men återuppbyggdes år 1900.

År 1891 uppförde dåvarande källarmästaren på Lorensberg, V Norman en byggnad som egentligen var avsedd som en extra matsal för 1891 års utställningsbesökare. Sedan blev det varieté som kallades Alhambra, vilken dock förbjöds 1896, då Norman inredde en teatersalong i huset. Namnet blev nu Folkteatern eller Folkan, där bland andra Karl Gerhard och senare Povel Ramel skulle göra många av sina revyer. Folkan brann ner den 19 januari 1942 och verksamheten flyttades då över till cirkusen fram till att den revs år 1969.

1950 stod Park Aveny Hotel, som är ritat av arkitekten Nils Einar Eriksson, färdigt. 1956 revs den gamla restaurangen för att ge plats åt hotellets restaurang, som lades parallellt med Kungsportsavenyn och som idag också innehåller en nattklubb.

Den siste ägaren av gamla Lorensberg var Sophus son Bengt.[2]

1967 invigdes Göteborgs nya stadsbibliotek, som är ritat av Lund & Valentin arkitekter. Biblioteket är placerat i hörnet av Kungsportsplatsen och Berzeliigatan.

Det är detta landeri och senare park som gett namn åt hela stadsdelen Lorensberg.

Övrigt

  • Den 1 maj 1912 avtäcktes i Lorensbergsparken en Venusstaty, Venus Victrix, som var en kopia efter originalet i Museo Nationale i Neapel. Den kände revypappan Axel Engdahl svarade för invigningen. Sedan 1956 är dess öde okänt.
  • Samma Axel Engdahl arrenderade Folkan år 1903.

Se även

Källor

  • Vårt Göteborg - Lorensberg
  • Lorensberg
  • Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbunds årsskrift 1962
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982
  • Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995
  1. Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001 s.196
  2. Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995 s.58
Personliga verktyg