Labbar

Från Rilpedia

Version från den 21 januari 2009 kl. 19.45 av VolkovBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Labbar
Kustlabb (adult sommar, ljus fas)
Kustlabb (adult sommar, ljus fas)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning: Måsfåglar
Lari
Familj: Labbar
Stercorariidae
Gray, 1871
Släkte: Stercorarius
Brisson, 1760
Antarktisk labb (Stercorarius antarctica)
Antarktisk labb (Stercorarius antarctica)
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Labbar (Stercorariidae) är en familj fåglar i ordningen vadarfåglar som består av det enda släktet Stercorarius.

Innehåll

Utseende

Labbar är måsliknande mörka fåglar som till stor del är havslevande. Till färgen är de i huvudsak mörka, både vinter och sommar med vita inslag i fjäderdräkten. Flera av arterna förekommer i mörk-, ljus och mellanfas. Vingarna är långa, smala och spetsiga och den första pennan är längst. Gamla individer av de mindre labbarna har karaktäristiska förlängda stjärtfjädrar.

Näbben är försedd med mjuk hud och är jämförelsevis kort, men tjock och grov. Näbben är framtill hoptryckt och vid roten nästan trind (rund). Överkäkens spets är hakformigt krökt nedåt, och underkäken bildar en utböjd vinkel bakom den nedskurna spetsen. Näsborrarna ligger långt framför näbbens mitt och är små, smala och bakåt avsmalnande. Benen är av medellängd och framtill täckta av tvärplåtar. Foten har en kort och svag, tämligen högt sittande baktå samt krökta, spetsiga och skarpkantade klor.

Systematik

Systematiken kring labbar är under diskussion och framför allt är det olika uppfattningar kring vilka taxa som ska ha artstatus och vilka som ska kategoriseras som underarter. Familjens tiotal taxa behandlades tidigare som två släkten där de större arterna fördes till släktet Catharacta medan de mindre fördes till släktet Stercorarius. Senare forskning har gjort gällande att de inte rör sig om olika släkten utan slår istället samman släktena till det enda släktet Stercorarius. Vissa taxonomer anser fortfarande att sydpolslabb (Stercorarius maccormicki) och antarktisk labb (Stercorarius antarctica) är underarter av storlabb medan Sibley & Monroe (1990) behandlar taxonet lonnbergi som en egen art. Sibley & Ahlquist (1993) behandlar istället labbar som en släktgrupp, kallad Stercorariini, i underfamiljen Larinae, i familjen måsar och trutar (Laridae), i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes)

De tre arterna antarktisk labb (S. antarctica), sydpolslabb (S. maccormicki) och chilensk labb (S. chilensis) kallas ibland för det sydliga storlabbskomplexet. Dessa tre arter är mycket svåra att särskilja i fält om man inte befinner sig i ett känt häckningsområde.

Arter

  • bredstjärtad labb (Stercorarius pomarinus)
  • kustlabb (Stercorarius parasiticus)
  • fjällabb (Stercorarius longicaudus)
    • Stercorarius longicaudus longicaudus
    • Stercorarius longicaudus pallescens
  • storlabb (Stercorarius skua)
  • antarktisk labb (Stercorarius antarctica)
    • Stercorarius antarctica antarctica
    • Stercorarius antarctica lonnbergi
    • Stercorarius antarctica amiltoni
  • sydpolslabb (Stercorarius maccormicki)
  • chilensk labb (Stercorarius chilensis)

Biotop och utbredning

Flera arter hör hemma i kallare trakter och vistas i allmänhet vid salt vatten.

Häckning

De lever ensamma eller parvis, men påträffas under parningstiden flera tillsammans, ibland kolonivis. Labbarna häckar mest vid kusterna och lägger två fläckiga ägg. Ungarna matas länge av föräldrarna. Både ägg och ungar försvaras energiskt av föräldrarna.

Beteende och föda

En kustlabb jagar en tretåig mås för att få den att spy upp sin föda vilken labben sedan fångar i flykten.

Deras flykt är mycket snabb, och under hård vind kantrar de likt liror. De är ganska bra på att gå och de vilar stående på skären, oftast på den högsta klippan. Simmar ofta men kan inte dyka. De är dåliga störtdykare och kan inte själva fånga andra fiskar än sådana, som befinner sig alldeles under vattenytan. De flesta fiskar fångas genom parasitism, dvs den jagar akrobatiskt, mest måsar och tärnor, till de spyr upp fisk ur krävan som labben fångar i flykten. Under häckning tar labben även ägg och fågelungar samt fjällmöss och ryggradslösa djur.

Måsar, tärnor och andra fåglar reagerar ofta på en labb som på större rovfåglar.

Etymologi

Ordet labb kommer från fågelns gångsätt på land. Det finns dialektala ord som labba vilket betyder att man går tungt. Namnet är synonymt med ordet labb som i stor näve eller djurtass. I Sven Nilssons Foglarna 1858 kallas de för labbe.

Källor

  • Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom

Externa länkar

Artportalen: Dagens fågel - senaste observationerna - bilder


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg