Kateter

Från Rilpedia

Version från den 24 december 2008 kl. 08.04 av Wib (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Kateter är ett rörformat medicinskt instrument, numera vanligtvis av plast, som är avsett att föras in i kroppen för att tömma vätska eller införa läkemedel.

Vid njursten och vissa andra sjukdomar, förs en kateter upp i urinröret, för att patienten skall kunna bli av med sin urin. Efter trafikolyckor eller andra skador på centrala nervssystemet kan katetrisering av urinblåsan vara en lösning för att kunna tömma blåsan på urin och slippa eller drastiskt minska risken för urinvägsinfektioner. Ryggmärgsbråck är en skada som inte sällan medför livslång katetrisering.

En kateter som hela tiden sitter i kallas för kvarliggande kateter. Ofta används i dagligt tal begreppet KAD som är en förkortning av franskans Kateter à demeure.

En annan användning av en kateter är vid ballongvidgning.


Innehåll

Historia

Katetern är ett av många flera tusen år gamla kirurgiska instrument som används än idag. De mer än 2 000 år gamla instrumenten som funnits var till en början tillverkade i brons och såg ut som en lång böjd ihålig sticka. Men behovet att sticka in ett långt rörformat föremål i kroppen för att dränera varvätska och annat har säkert funnits sedan stenåldern så människan har säkert använt vasstrån, fjädrar, tunna ben och annat lämpligt naturmaterial för detta. I en grav på Kreta, från den minoiska kulturen, har 3 400 år gamla tänger, borrar och skalpeller hittats.

Typer av urinkatetrar

Vanligtvis används silikonbelagda latexkatetrar. Storlek 12 för kvinnor och storlek 14 för män. Är man latexöverkänslig kan man använda en helsilikonkateter. Suprapubiskateter (kateter genom bukväggen in till urinblåsan) används vid t ex när det inte går att föra in en kateter i urinröret på grund av till exempel prostataproblem eller när livslång kateterbehandling anses behövd. Tappningskatetrar, som saknar kuff, används inte sällan på ryggmärgspatienter. Pyelostomikateter dränerar direkt från njuren och anläggs i regel på röntgen- eller kirurgavdelningensjukhus.

Byte och spolning

Det bör göras en individuell bedömning av byte av kateter i varje enskilt fall. I regel byts silikonbelagda latexkatetrar efter 6-8 veckor. Helsilikonkatetrar byts i regel var tredje månad. Vid stopp i katetern kan det vara läge att byta tidigare. Spolning bör ej göras av rutin utan endast när urinen är grumlig eller då det förekommer blod i urinen. Är det blod i urinen bör man spola med NaCl och är det inte blod i urinen kan man spola med vanligt kranvatten. En tumregel är att först spola in 20ml som man låter rinna ut och därefter spola med cirka 100ml i två omgångar. Notera att vätskan som nu kommer ut ska vara klar.

Se även

Personliga verktyg