Högsta

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Högsta är en by i Uppsala kommun, belägen vid länsväg C 600 cirka 16 km norr om Uppsala.

Innehåll

Allmänt

Högsta har i dag cirka 50 invånare[källa behövs], fördelade på ett antal villafastigheter och jordbruksfastigheter. Här ligger ett möbelvaruhus samt en automatstation för bensin. Länsväg C 639 går från Högsta till Skuttungeby. Björklingeån flyter genom Högsta.

Högstaåsen strax öster om byn är en del av Uppsalaåsen och är naturreservat.

Historik

Högsta har historiskt haft större betydelse än i dag. Högsta gästgivaregård var i många århundraden före biltrafikens uppkomst en skjutsstation med s.k. skjutshåll för diligenser (hästskjutsar) till de närliggande skjutsstationerna, t.ex. Läby i norr.

Den gamla Kungsvägen från Uppsala och norrut mot Norrland passerade Högsta. En legend, som numera anses som skröna, är att drottning Kristina lagt ritningen för en, för tiden moderniserad, sträckning av Kungsvägen. Hon skall därvid ha lagt en linjal mellan Uppsala och Björklinge, varvid hennes fingrar kommit i vägen för ritpennan, vilket orsakat de två kurvor på nuvarande väg 600, vilka finns norr om respektive i själva byn vid bron över Björklingeån. Kungsvägen numrerades vid bilismens inträde som riksväg 13 - (rikstretton). År 1962 numrerades vägen om till europaväg 4 - E4, ett nummer den kom att behålla fram till den 21 december 2006, då E4 lades över till den nya motorvägssträckningen, som öppnades den dagen, mellan Uppsala och Björklinge trafikplats. Numera heter Kungsvägen länsväg C 600.

Kolera
Högsta blev den by inom Bälinge socken som drabbades värst av den koleraepidemi som bröt ut sommaren 1857. Koleran utvecklades i vissa byar till en särskilt svår lokal epidemi. Högsta var en av dem. Smittan drog från gård till gård. De flesta byborna blev infekterade. Av 11 insjuknade dog 7 Högstabor i kolera. Koleran slog till inom Sverige under sammanlagt 4 perioder under 1800-talet, men Högsta drabbades endast år 1857.

Källor och Litteratur

  • Bälinge hembygdsförening; Bälinge Härad, vol. 1-3
  • Björklinge hembygdsförening; Björklinge Förr och Nu, utvalda årgångar
  • Berndt Tallerud; Kolera - en farsots grymma framfart i Uppsala och på den uppländska landsbygden, Knights Förlag, 2006, ISBN 91-973608-5-6

Se även

Personliga verktyg