Hårbältor

Från Rilpedia

Version från den 15 februari 2009 kl. 21.50 av Nicke L (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Hårbältor
Chaetophractus villosus
Chaetophractus villosus
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Överordning: Trögdjur
Xenarthra
Ordning: Pansrade trögdjur
Cingulata
Familj: Bältdjur
Dasypodidae
Släkte: Hårbältor
Chaetophractus
Vetenskapligt namn
§Chaetophractus
Auktor: Fitzinger, 1871
Arter
  • C. villosus
  • C. vellerosus
  • C. nationi
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Hårbältor (Chaetophractus) är ett släkte i familjen bältdjur med tre arter. Namnet syftar på de borstlika hår som finns vid djurens pansar.

Innehåll

Utbredning

Arterna finns i ett jämförelsevis litet område i centrala Sydamerika. De förekommer i Bolivia, Paraguay, norra och mellersta Argentina samt norra Chile.

Kännetecken

Hårbältor skiljer sig från de flesta andra bältdjuren genom sin yppiga hårbeklädnad som även övertäcker pansaren. Håren är vid ryggen mörkbruna och vid de andra kroppsdelarna ljusbruna till vitaktiga. Ryggens pansar är delat i 18 segment och 6 till 8 av dessa är rörliga. Hårbältor når en kroppslängd mellan 22 och 40 centimeter och därtill kommer en 9 till 18 centimeter lång svans. Vikten varierar mellan 0,8 och 2 kilogram.

Levnadssätt

Hårbältor föredrar öppna och torra habitat som gräsmark eller halvöknar. De gräver med hjälp av sina klor underjordiska bon av flera meters längd som används som viloplatser. När de blir hotade av fiender som kattdjur eller rovfåglar gräver de sig ner i marken. Om faran är akut pressar de kroppen mot marken så att de mjuka kroppsdelarna är täckt av pansaren. Arternas aktivitetsperioder är beroende på årstid och klimatförhållanden i utbredningsområdet. I heta regioner och under sommaren är de aktiva på natten medan de i kalla regioner och under vintern är aktiva på dagen.

Varje individ lever ensam och har ett revir av ungefär 3,5 hektar storlek.

Föda

Dessa bältdjur är allätare som äter både animalisk föda som maskar, insekter, mindre ryggradsdjur samt as och vegetabiliska ämnen. De finns olika berättelser om individer som hade grävt in sig i stora kadaver för att äta as samt insekter.

Fortplantning

Efter dräktigheten som varar i 60 till 75 dagar föder honan vanligen två ungdjur. Allmänt är honan ansvarig för ungarnas uppfostring. Nyfödda hårbältor är vid födelsen blinda och öppnar ögonen efter två till fyra veckor. Efter 50 till 60 dagar sluter honan att ge di och efter cirka nio månader år ungarna könsmogna. Den äldsta kända individen blev 30 år gammal.

Hot

I arternas utbredningsområde betecknas deras kött som smakfullt och därför jagas dessa djur. Dessutom betraktas de ibland som skadedjur när de bygger sina bon i jordbruksmark. Trots allt är populationerna jämförelsevis stora. Bara C. nationi listas av IUCN som sårbar (vulnerable).

Arter

  • Chaetophractus villosus är bältdjuret som är näst vanligast i djurparker, bara niobandad bälta (Dasypus novemcinctus) finns oftare. Utbredningsområdet sträcker sig från norra Paraguay till mellersta Argentina.
  • C. vellerosus lever i sydöstra Bolivia, västra Paraguay och norra Argentina. Den föredrar torra öknar och halvöknar.
  • C. nationi finns i västra Bolivia och norra Chile. Djuret är ganska sällsynt och lever i högre regioner med gräsmark.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 augusti 2008.
Personliga verktyg