Hästskoräka

Från Rilpedia

Version från den 26 april 2009 kl. 17.26 av Sten André (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Triops cancriformis
Status i Sverige: Starkt hotad[1]
Simmande från ryggsidan
Simmande från ryggsidan
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Kräftdjur
Crustacea
Klass: Bladfotingar
Branchiopoda
Ordning: Sköldbladfotingar
Notostraca
Familj: Hästskoräkor
Triopsidae
Släkte: Triops
Art: Hästskoräka
T. cancriformis
Vetenskapligt namn
§Triops cancriformis
Auktor: Bosc, 1801
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Hästskoräkan (Triops cancriformis) tillhör familjen hästskoräkor (Triposidae).

Namnet har den fått på grund av dess yttre likhet med Hästskokrabborna, vilka tillhör Palpkäkarna (Chelicerata) och inte kräftdjuren. T. cancriformis är den största av alla arter sköldbladfotingar, och uppgift finns om ett vildfångat exemplar som uppmätt 11 cm (svansutskotten oräknade), även om de oftast bara blir hälften så stora.

Denna hästskoräka brukar anses vara den äldsta, nu levande, arten i världen - man har hittat 220 millioner år gamla fossil vilka verkar vara identiska med nu levande T. cancriformis.

Arten är rödlistad och i Sverige mycket sällsynt. Den uppträder på våren och hösten i grunda, temporära vattensamlingar (så kallad vät) och dess fyra fyndplatser ligger alla på Öland. Den finns sällsynt på flera platser i Europa, däribland England, Tyskland och Schweiz. I England förekommer försök till utplantering av odlade T. cancriformis. I Sverige genomförs (med start 2006) en stor inventering av bladfotingar - denna hittade två av de fyra kända platserna, de två andra hittades av amatörbotaniker på utflykt.

Olika arter av sköldbladfotingar kläcks ibland upp i små akvarier, som lättodlade husdjur eller i skolprojekt, däribland denna art.


Källor

  1. AtrDatatabankens faktablad (pdf)
Personliga verktyg