Aleksander Sibiriakov

Från Rilpedia

Version från den 20 april 2009 kl. 19.21 av Pieter Kuiper (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Alexander Sibiriakoff

Aleksander Michajlovitj Sibiriakov, född 1849 i Sibirien, död 1933, var en rysk mecenat, polarforskare och hedersborgare.

Sibiriakov föddes i Sibirien där hans far var gruvägare. Efter att ha studerat i Zürich sökte han i sin fädernesort grundlägga kemisk-tekniska fabriker, vilket dock inte lämnade önskade resultat. 1875, då han hörde talas om Adolf Erik Nordenskiölds färd till Jenisej, ställde han genast 25 000 rubel till denne upptäcktsresandes disposition. I kostnaderna för Vegaexpeditionen deltog Sibiriakov med en tredjedel, varjämte han ensam utrustade ångaren "Lena", som under expeditionens början åtföljde "Vega" fram till Lenafloden. Då man var oviss om Vegaexpeditionens öde, lät Sibiriakov, för att forska efter de saknade, bygga ett särskilt fartyg, "A. E. Nordenskiöld", vilket dock förliste på Japans kust. Sibiriakov har även själv försökt sig som polarfarare. 1880 sökte han med eget fartyg, "Oscar Dickson", framtränga till Jenisej, men tog miste om dess mynning och inlöpte i den väster om det belägna Gydaviken, där fartyget instängdes av is, varefter han med samojedskjuts reste sig till Obdorsk, dit han anlände 29 december efter 70 dygns ytterst besvärlig resa. Där sände han en hjälpexpedition till det infrusna fartyget, som dock påföljande vår förliste vid islossningen. Sibiriakov forrtsätta även senare understödja företag som undersökte Sibiriens kommunikationsmöjligheter; sålunda bekostade han en serie undersökningar av Tjuktjerhalvön och 1883 en av ingenjör R. Runeberg utförd undersökning av Angarafloden samt undersökte själv 1884 möjligheten av att genom en väg över Uralbergen förbinda Petjoras och Obs flodsystem. Även senare gjorde han resor i Sibirien.

Sibiriakov blev 1879 ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och 1880 korresponderande ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet. Han författade flera uppsatser, även i tyska geografiska tidskrifter, om sibiriska kommunikationsleder och naturförhållanden.

Sibiriakov förlorade under ryska revolutionen 1917 all sin egendom och tvingades gå i landsflykt. Efter en motion framlagd av Arvid Lindman, Nils Edén och Hjalmar Branting i Sveriges riksdag beviljades honom från 1921 ett årligt understöd på 3,000 kr.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sibiriakov, Aleksander, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg