Vireo
Från Rilpedia
?Vireo | |
---|---|
Vitögd vireo (Vireo Griseus)
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Tättingar Passeriformes |
Familj: | Vireor Vireonidae |
Släkte: | Vireo |
|
|
§Vireo Auktor: Vieillot, 1808 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Vireo är ett släkte med små tättingar som lever i Amerika.
Innehåll |
Utbredning och biotop
De flesta arterna lever i Mellanamerika och norra Sydamerika. Tretton arter av Vireo häckar längre norrut, i USA och Kanada och av alla dessa arter är det bara Huttons vireo som inte är flyttfågel. Medlemmar av familjen flyger sällan långa sträckor förutom under flyttningen.[1]. Deras häckningsbiotop utgörs av olika typer av skogsmiljöer, där olika arter föredrar olika habit som trädkronor, undervegetation eller mangroveträsk.[2]
Stannfåglarna förekommer i par eller familjer som försvarar sitt revir hela livet, förutom Huttons vireo som sällar sig till flockar med födosökande individer av olika arter. De flesta flyttfåglarna försvarar vinterreviret mot artfränder. Undantagen är komplexet bestående av rödögd vireo, gulgrön vireo, mustaschvireo och yucatanvireo som övervintrar i små vandringsflockar.[1]
Utseende och läte
De har vanligtvis matt grönfärgad fjäderdräkt (därav namnet, från latinets virere, "att vara grön"), men några är bruna eller grå på ryggen och några har ljust gula underdelar. De liknar grönsångare men med större kroppsstorlek och kraftigare näbb[3], som hos de flesta arter har en väldigt liten böj på spetsen.[1] Benen är kraftiga.[3]
Hos arterna förekommer det två olika typer av fjäderdräkter: De med vingband och gula, eller vita, ögonringar, och de som aknar vingband och har tygelstreck över ögat. Undantaget är chocóvireo som har vingband och tygel.[1]Könen är lika förutom hos svarthuvad vireo, där hjässan är svart på hanen och grå på honan.[1]
Merparten av arternas hanar är ihärdiga sångare. Sången är vanligtvis ganska enkel och monoton medan sången hos exempelvis Chocóvireo (Vireo masteri) är mycket komplexa och välljudande.[1] Lätena inkluderar ofta skällande babbel och jamande.[3]
Föda
Huvudfödan utgörs av insekter och andra leddjur men de äter även frukt.[1]. Ett vanligt exempel är leddjur på sommaren och frukt på vintern.[3] De tar även djur från löv och grenverk och fångar insekter i luften (flugsnappar), och grå vireo tar fem procent av sitt byte från marken.[1]
Häckning
De arter vars häckningsbeteende är kända bygger skålformade bon som hänger från grenverket. Den yttre fasaden utgörs av grova blad och bark eller av mossa, beroende på art. I varje fall binds materialet samman med spindelväv och äggkapslar. Fodringen görs av fint gräs som hänger prydligt i cirklar runt nästet. Hos de flesta arter samarbetar båda könen i arbetet med att bygga boet, men honan fodrar. Hos några arter hjälper dock inte hannen till utan sjunger och roar honan medan hon bygger.[1]
Äggen är vita och alla, förutom hos svarthuvad vireo och dvärgvireo, har glesa fina bruna eller rödbruna prickar på den bredare delen av ägget.[3][1] Tropiska arter lägger två ägg, medan arter i den tempererade zonen lägger fyra eller fem. Ruvningen varar i 11 till 13 dagar, och de unga är fjäderklädda efter ungefär lika lång tid. Båda föräldrarna matar fågelungarna med leddjur och varje flygfärdig fågel matas av en förälder (aldrig båda) i upp till 20 dagar.[1]
Arter i taxonomisk ordning
- Släkte Vireo
- Skiffervireo (Vireo brevipennis)
- Huttons vireo (Vireo huttoni)
- Svarthuvad vireo (Vireo atricapilla)
- Vitögd vireo (Vireo griseus)
- Mangrovevireo (Vireo pallens)
- Saint Andrewvireo (Vireo caribaeus)
- Cozumelvireo (Vireo bairdi)
- Kubavireo (Vireo gundlachii)
- Tjocknäbbad vireo (Vireo crassirostris)
- Grå vireo ( Vireo vicinior)
- Sumpvireo (Vireo bellii)
- Dvärgvireo (Vireo nelsoni)
- Guldvireo (Vireo hypochryseus)
- Jamaikavireo (Vireo modestus)
- Hispaniolavireo (Vireo nanus)
- Puerto Ricovireo (Vireo latimeri)
- Gulbukad vireo (Vireo osburni)
- Gulvingad vireo (Vireo carmioli)
- Chocóvireo (Vireo masteri)
- Blåhuvad glasögonvireo (Vireo solitarius)
- Cassins glasögonvireo (Vireo cassinii)
- Grå glasögonvireo (Vireo plumbeus)
- Gulstrupig vireo (Vireo flavifrons)
- Kanadavireo (Vireo philadelphicus)
- Rödögd vireo (Vireo olivaceus)
- Chivivireo (V. o. chivi)
- Gulgrön vireo (Vireo flavoviridis)
- Noronhavireo (Vireo gracilirostris)
- Yucatanvireo (Vireo magister)
- Mustaschvireo (Vireo altiloquus)
- Östlig sångvireo (Vireo gilvus)
- Västlig sångvireo (Vireo swainsonii)
- Brunkronad vireo (Vireo leucophrys)
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 13 februari 2009.
- ↑ 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 Salaman, Paul; Barlow, Jon C. (2003). "Vireos". in Christopher Perrins, ed. The Firefly Encyclopedia of Birds. Firefly Books. pp. pp. 478–479. ISBN 1-55297-777-3.
- ↑ Forshaw & Parkes 1991
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 Howell, Stephen N. G.; Webb, Sophie (1995). A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. Oxford University Press. pp. p. 614. ISBN 0-19-854012-4.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vireo