Vägsteklar
Från Rilpedia
| ?Vägsteklar | |
|---|---|
 Vägstekel med byte
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Steklar Hymenoptera |
| Underordning: | Midjesteklar Apocrita |
| Överfamilj: | Getingar Vespoidea |
| Familj: | Vägsteklar Pompilidae |
|
|
|
| §Pompilidae Auktor: Linné, 1758 |
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Vägsteklar (Pompilidae) är en insektsfamilj i ordningen steklar som omfattar över 4000 arter spridda över hela världen. Deras larver livnär sig ofta på spindlar.
De kännetecknas av att halssköldens sidohörn når upp till eller nära vinglocken. De har en svart, sparsamt hårig kropp, som ofta har röda eller vita teckningar, samt långa och spensliga ben. Vägsteklarna är mycket rörliga djur, som älskar värme och solsken och inte visar sig vid mulet väder. Honorna matar sin avkomma genom att förse dem med proviant, som utgörs av spindlar. Dessa förlamar de med ett sting av sin gadd och släpar därefter in dem, vanligen gående baklänges, i den hålighet, som de antingen grävt i marken eller utvalt i murket trä eller liknande.
Den mycket vanliga arten Auplopus carbonarius bygger själv på skyddade ställen små celler av lera för bytets förvaring. Vägsteklarna lägger endast en spindel i varje cell och väljer ofta en spindel som är lika stor som de själva. I de flesta fall fångas endast fullvuxna spindlar. Ibland äter honorna bytet själv medan hannar hämtar sin föda från blommor. Några arter fångar inte själv sitt byte, utan lägger sina ägg på spindlar, som andra vägsteklar fångat och förlamat.
Underfamiljen Pompilinae omfattar över hälften av alla vägsteklar och omfattar både de största och de allmännaste arterna. Deras honor är vanligen försedda med grävborst på framfötterna, och de flesta gräver sina bon i lös sand, men några arter lägger i likhet med andra släkten sina ägg på andra arters byte. Ett släkte uppsöker spindlarna i deras bon, förlamar dem där och belägger dem med sina ägg. Några arter gräver aldrig, utan tar i bruk redan förut färdiga håligheter, som maskhål i stubbar, stockar och bark eller vittringshål i gamla murar. Själva ingången brukar stängas med barr- och växtavfall. I tropikerna förekommer jättestora vägsteklar och i Amerika finns arter som till och med jagar de stora fågelspindlarna.
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
