Unisys

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Unisys AB är ett dotterbolag 100 % ägt av Unisys Corporation (NYSE: UIS). Unisys AB har huvudkontor i Kista norr om Stockholm. Det svenska Unisys är en integrerad del av Unisys Nordic, som består av Unisys i Norge, Finland, Danmark och Sverige.

Unisys är ett globalt it-service och konsulentföretag, med cirka 30 000 anställda i de mer än 100 länder där Unisys finns representerat.

Unisys är känt som en av de stora leverantörerna av servrar och mainframes till företags kritiska applikationer, till exempel bokningssystem till flyg/tåg-branschen och kärnsystemen till bank- och finansvärlden. Hårdvara/programvara är fortfarande ett viktigt affärsområde, även om det enbart utgör 20 % av omsättningen. De andra stora affärsområdena är it-konsulttjänster, services och särskilt it-outsourcing.


Historia

Unisys historia går tillbaks till 1873.

Unisys grundades 1986 som en fusion av de två amerikanska företagen Sperry Rand och Burroughs Adding Machine Co. Dessa två företag har båda en lång historik innan fusionen. För Burroughs går historien tillbaks till 1886, när William Seward Burrough grundade American Arithometer Company och introducerade en kommersiell räkne- och bokföringsmaskin på marknaden. År 1905 ändrades namnet till Burroughs Adding Machine Co, och man sålde fortfarande många, innovativa maskiner vid denna tid. 88Sperry Rand hade på samma sätt innovativa rötter och var en fusion av Remington Rand och Sperry Gyroscope, båda företagen etablerades i början av 1900-talet.

Sperry utvecklade navigationssystem och radarsystem, och Remington var kända för den första "tysta" skrivmaskinen och uppfann den första elektriska skrivmaskinen redan 1925. Remington lanserade Remington Eniac, den första digitala datorn 1945 och Univac 1950, den dator som är den viktigaste företrädaren för våra nuvarande digitala system.

Tidlinje

  • 2000, Introduktion av ES7000 enterprise server – den första servern på marknaden med Windows 2000 Datacenter Server's support av 32-processor skallrbarhet.
  • 1998, Unisys börjar med enterprise-class teknologin i Windows NT miljön. Som en del av detta annonseras Cellular Multi-Processing (CMP), som introducerar enterprise-class teknologier som high-speed I/O, partitionering och cross-bar arkitektur till Intel-baserede Windows NT servare.
  • 1996, Unisys introducera ClearPath Heterocheneous Multi-Processing (HMP), vilket gör det möjligt att integrera A-serien och 2200-serien (applikationer och databaser) med Unix och Windows (applikationer och databaser) på en och samma plattform.
  • 1994, Affärsområden Services och lösningar blir det största, enkelt stående område.
  • 1993, Unisys introducerar 2200/500, den första mainframe-baserad complementary metal oxide semiconductor (CMOS) teknologi.
  • 1992, Unisys etablerar en affärsenhet för IT-services.
  • 1989, Unisys introducerar Micro A, den första desktopp, single-chip mainframe.
  • 1986, Sperry och Burroughs fusionerar och blir till Unisys Corporation. Sperry introducerar 2200-serien, företrädaren för det nuvarande ClearPath IX system.
  • 1981, Burroughs introducerar A Serien, företrädaren för det nuvarande ClearPath NX system.
  • 1980, Burroughs lanserar resultats förmedling i golfturneringen under 109th Open Championship Muirfield, Scotland.
  • 1976, Sperry introducerar de första cache memory disk subsystem.
  • 1965, Sperry introducerar 1108, den första multiprocessor computer.
  • 1961, Burroughs introducerar B5000-serien, den första dual-processor och virtual memory computer.
  • 1960, Sperry introducerar 1100-serien, företrädare for 2200-serien.
  • 1959, Burroughs är pioner med användningen av magnetic ink character recognition (MICR).
  • 1955, Sperry och Remington Rand fusionerar och blir till Sperry Rand.
  • 1953, Burroughs introducerar den första 10-tangent räknemaskin. Remington Rand introducerar UNIVAC 1103, den första kommersielle användningen av random access memory (RAM).
  • 1952, UNIVAC skapar historia ved att förutsäga valet av Dwight D. Eisenhower som USAs president, innan röstnings lokalerne stängs.
  • 1951, Remington Rand levererar UNIVAC computer till U.S. Census Bureau.
  • 1950, Remington Rand köper Eckert-Mauchly Computer Corp.
  • 1949, Remington Rand producerar 409, världens första kommersielle computer. 409-modellen blev senare känt som Univac 60 och 120 och var den första computer det amerikanske skatteverk (Internal Revenue Service) använda och den första computer som blev installerad i Japan.
  • 1946, ENIAC, världens första och största digitale multifunktions-computer, utvecklas på University of Pennsylvania av J. Presper Eckert och John Mauchly.
  • 1933, Sperry Corp. bildas.
  • 1930, I närt samarbete med löjtnant James Doolittle utvecklade Sperry Gyroscope ingenjörer den konstiga horisont och navigations gyrometret till luftfartsindustrin. Detta blev snabbt använt på postflyg och kommersielle luftfartsföretag. TWA var den första kommersielle användare av dessa två produkter.
  • 1928, Burroughs har sålt 1 miljon additionsmaskiner.
  • 1927, Remington Typewriter och Rand Kardex fusionerar och blir till Remington Rand.
  • 1925, Burroughs introducerar den första transportable additionsmaskin på 10 kilo. Remington Typewriter introducerar USAs första, elektroniske skrivmaskin.
  • 1923, Burroughs introducerar multiplikations-/faktureringsmaskin.
  • 1911, Burroughs introducerar den första additions-/subtraktionsmaskinen.
  • 1910, Sperry Gyroscope Co. grundläggas och producerar och försäljar navigationsutrustning.
  • 1909, Remington Typewriter Co. introducerar den första "tysta" skrivmaskinen.
  • 1905, American Arithmometer byter namn till Burroughs Adding Machine Co.
  • 1886, American Arithmometer Co. grundas och producerar och säljer den första, kommersiellt användbara additions- och bokföringsmaskinen, uppfunnen av William Seward Burroughs.
  • 1873, E. Remington & Sons lanserar den första, kommersiellt användbara skrivmaskin.

Externa länkar

Personliga verktyg