Skuggstork

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Skuggstork
LC[1]
Hammerkop Scopus umbretta National Aviary 2000px.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Storkfåglar/Pelikanfåglar
Ciconiiformes/Pelecaniformes
Familj: Skuggstorkar
Scopidae
Bonaparte, 1849
Släkte: Scopus
Brisson, 1760
Art: Skuggstork
S. umbretta
Vetenskapligt namn
§Scopus umbretta
Auktor: Gmelin, 1789
Hammerkopf2.jpg
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Skuggstork eller skuggfågel (Scopus umbretta) är en fågel som traditionellt placerats i ordningen storkfåglar men vars taxonomi är under diskussion.

Innehåll

Taxonomi

Skuggstorken som idag är ensam art i sin familj placeras traditionellt inom ordningen storkfåglar (Ciconiiformes) men diskussioner huruvida den ska föras till ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) förekommer.

Den delas vanligtvis upp i två underarter som ibland delas upp i varsinn underart:[2]

  • Scopus umbretta umbretta
    • Scopus umbretta bannermanni
  • Scopus umbretta minor
    • Scopus umbretta tenuirostris - häckar på Madagaskar

Man har funnit fossil efter ännu en skuggstorksart Scopus xenopus[3]

Utseende och läte

Den är en medelstor fågel som i snitt är 56 cm lång. Dess långa utstående fjäderbeklädnad i nacken tillsammans med den långa, mörka och spetsiga näbben gör att dess huvudform påminner om en hammare vilket också givit den det engelska namnet "hammerkop". Den har långa mörka ben, brun fjäderdräkt och mörk stjärt.

Den har ett mycket högljutt läte.

Utbredning och biotop

Den förekommer i Afrika söder om Sahara, på Madagaskar och i de sydvästra delarna av Arabiska halvön i olika former av våtmarker vilket även omfattar risodlingar.

Beteende och föda

Ofta förekommer de i par. Dess föda är typisk för långbenta vadare och består av fisk, groddjur, gnagare och mindre djur.

Häckning

Den bygger ett stort höstacksliknade bo som vanligen har en diameter på 2 meter, i en grenklyka och lägger sedan tre till sex ägg. Boet återanvänds år efter år, byggs på, och blir större och större. Ingången till boet är i botten.

Bildgalleri

Referenser

Noter

  1. BirdLife International, 2004
  2. Avibase
  3. Avibase

Källor

Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Hammerkop

Externa länkar

Personliga verktyg