Sedativa läkemedel
Från Rilpedia
Sedativa (lugnande) läkemedel är en samlande benämning för medel som minskar aktiviteten och minskar eller blockerar stimulering i hjärnan så att ett lugn uppnås. Sedativa används bl.a. som lugnande vid insomningsbesvär. Heter sedativum i singular.
Det finns ett stort antal sedativa läkemedel uppdelade i olika kategorier. De vanligaste typerna är:
Barbituraterna och bensodiazepinerna hör till de medel med mest uttalad centralt dämpande effekt. Dessa utnyttjas ofta inom sjukvården som lugnande inför en operation eller som narkos. Andra användningsområden är som kortvarig symptomatisk behandling av ångest eller nervösa besvär vid psykiska problem. Dessa grupper av läkemedel är beroendeframkallande varför de endast skall brukas en kortare tid.
Fentiazinderivaten är en annan grupp sedativa läkemedel. Dessa utvanns från början ur fentiazinerna, en grupp neuroleptikum, på 1950–talet. Dessa substanser visade sig senare att ha förutom en lugnande effekt även en antiallergisk och klådstillande verkan. Fentiazinderivaten är ej beroendeframkallade, därför kan de med fördel användas under lång tid och/eller då missbruk förekommer eller kan riskeras.
Somliga antihistaminer har en centralt dämpande verkan och används därför även de användas som lugnande läkemedel.
Sedativa läkemedel
Bensodiazepiner:
- Diazepam (Stesolid)
- Oxazepam (Oxascand, Sobril)
- Alprazolam (Xanor)
- Lorazepam (Temesta)
- Triazolam (Halcion)
- Nitrazepam (Apodorm, Mogadon)
- Flunitrazepam (Flunitrazepam Recip, tidigare Rohypnol)
- Klonazepam (Iktorivil, används även mot epilepsi)
Barbiturater:
- Fenobarbital (Fenemal, även mot epilepsi)
Fentiazinderivat:
- Prometazin (Lergigan)
- Alimemazin (Theralen)
- Propiomazin (Propavan, sömnmedel)
Antihistaminer:
- Hydroxizin (Atarax)