Från Rilpedia

Operation, samlingsbenämning på kirurgiska ingrepp på en levande organism. Vanligtvis handlar det om människor eller djur.

Operationer utförs för att rätta till något som inte står rätt till i kroppen på en patient, och ingreppet utförs av kirurger på sjukhus. Det kan handla om att laga invärtes delar av kroppen, avlägsna sjuk vävnad eller sätta in något, till exempel en pacemaker.

Om narkos är nödvändigt eller ej varierar på hur omfattande ingreppet är. Till exempel om något strax under hudytan ska avlägsnas krävs oftast endast lokalbedövning medan vid omfattande ingrepp som avlägsnande av blindtarm, organtransplantationer etc. krävs det att patienten är sövd med narkos under ingreppet. Så kallad ryggbedövning används i viss utsträckning.

Operationer är noga övervakade av sjukvårdspersonal och de särskilda operationssalarna är mycket tekniskt utrustade och rengörs kliniskt mellan varje ingrepp. Speciella, noga konstruerade verktyg används. Vid omfattande operationer är patienten kopplad till instrument som mäter blodtryck, hjärtverksamhet/puls mm. eftersom patienten själv ej är vid medvetande och dessa verksamheter är mycket viktiga för kirurgerna att hålla koll på under en operation för att operationen ska få önskat resultat och för att patienten ska kunna bibehålla livet.

Historia

Tidigt sövningsmedel var eter, som användes första gången år 1842. Idag används mestadels bensodiazepiner, barbiturater etc. såsom ketamin.

Under 1800-talet, innan man visste något om bakterier och hygienens betydelse, dog drygt hälften av patienterna. Inte förrän den franske kemisten Louis Pasteur i slutet av 1800-talet lyckades påvisa att mikroorganismer spred sjukdomar kunde dödstalet minskas till en bråkdel jämfört med tidigare. Innan dess använde man samma utrustning på olika patienter, utan att bry sig om att tvätta dem.

Under 1900-talet skedde en enorm utveckling och numera kan operationer utföras med sådan precision att man tom. kan byta organ, hornhinna, hjärtklaffar etc. på människor.