Sacha

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Республика Саха (Якутия)
Саха Республиката

Map of Russia - Sakha (Yakutia) Republic (2008-03).svg
Sachas läge i Ryssland.
Flag of Sakha.svg Coat of Arms of Sakha (Yakutia).png
Sachas flagga Sachas vapen
Huvudort Jakutsk
Officiellt språk ryska, jakutiska
Politisk status
Federalt distrikt
Republik
Dalnevostotjnyj
Yta
 - Totalt

3 103 200 km²
Folkmängd
 - Totalt
 - Befolkningstäthet

951 436[1] (1 januari 2008)
0,3 inv/km²
Tidszon UTC +9, +10 och +11

Sacha (ryska: Респу́блика Саха́ (Яку́тия); jakutiska: Саха Республиката) är den största delrepubliken i Ryssland och med en area på 3 103 200 km² är det också världens största subnationella enhet. Sacha hette tidigare Jakutien. Den administrativa huvudorten är Jakutsk.

Vjatjeslav Sjtyrov är Sachas president och Jegor Borisov dess regeringschef.

Historia

Jakuterna, eller Sachafolket, anlände under 1200-talet till dagens Sacha från Centralasien. Sachafolket är ett heterogent folk av mongoliskt och turkiskt ursprung. De underkuvade det jägarsamlarfolk som sedan tidigare bodde på platsen och började kalla sig själva Sacha, efter Sachastan, en historisk stat i Persien.

Evenkerna kallade Sacha "Jako", och det var den term som ryssarna började använda sig av då de anlände i regionen under tidigt 1600-tal. Tygyn, en changalasskij-jakutsk kung, gav ryssarna territorium till en bosättning och ingick i gengäld i en militär pakt, som innebar krig mot rebeller i ursprungsbefolkningen i hela Nordöstasien. Kung Kull av mengelerchangalastarjakuterna inledde en konspiration mot Sacha genom att låta sin släkting Tygyn ingå i pakten med ryssarna.

Staden Jakutsk grundades under namnet Lenskij Ostrog, av kosacken Pjotr Beketov den 25 september 1632. 1638 grundade ryska regeringen en administrativ enhet med centrum i Lenskij Ostrog.

Ryssarna etablerade flera jordbruk i floden Lenas avrinningsområde. De religiösa grupper som skickades i exil till Sacha under andra halvan av 1800-talet började odla vete, havre och potatis. Pälshandeln gav inkomster. Industri och transport började utvecklas mot slutet av 1800-talet och i början av den sovjetiska perioden. Detta var också inledningen på gruvdrift i området. De första ångfartygen började också anlända.

Den 27 april 1922 blev Jakutien en autonom sovjetrepublik, och efter Sovjetunionens fall erkändes Sacha som delrepublik under rysk jurisdiktion.

Geografi

Sachas indelning i tre tidszoner.

██ UTC+9

██ UTC+10

██ UTC+11

Sacha sträcker sig till Henriettaöarna i norr och gränsar till Laptevhavet och Östsibiriska havet i Norra ishavet. Dessa hav är de kallaste och isigaste haven i hela norra hemisfären, och är istäckta 9-10 månader om året. Nysibiriska öarna tillhör republiken.

Sacha kan delas in i tre olika vegetationsbälten. Ungefär 40% av Sacha ligger norr om norra polcirkeln, och täcks av permafrost som kraftigt influerar regionens ekologi, och begränsar skog till den södra regionen. Arktisk och subarktisk tundra definierar mittregionen, och där växer lavar och mossor i massor, och fungerar som betesmarker för ren. I södra delen av tundrabältet växer låga sibiriska tallar och lärkar längs med floderna. Söder om tundraregionen finns den stora taigaregionen. Taigaskog täcker omkring 47% av Sacha, och nästan 90% av detta är lärkträd.

Källor


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.


Personliga verktyg