Henriettaön
Från Rilpedia
Henriettaön (ryska: Остров Генриетты, Ostrov Genrijetty) är en ö i ögruppen De Longöarna i Norra ishavet och tillhör Ryssland.
Innehåll |
Geografi
Henriettaön ligger ca 4 700 km nordöst om Moskva utanför Sibiriens nordöstra kust mellan Laptevhavet i väst och Östsibiriska havet i öst som den nordligaste ön i ögruppen. Öns geografiska koordinater är 77°05′42″ N 156°35′22″ Ö
Det obebodda ön har en areal om cirka 12 km².[1] Den högsta höjden är på ca 340 m.ö.h.[2]
Förvaltningsmässigt ingår området i den ryska delrepubliken Sacha.
Historia
Henriettaön upptäcktes den 20 maj 1881 av en besättningsman på fartyget "Jeanette" under George Washington DeLong forskningsexpedition åren 1879 till 1881 i området.[3].
Åren 1885 till 1886 och 1893 samt 1900-1902 genomförde balttyske upptäcktsresande Eduard Vasiljevitj Toll och Alexander Georg von Bunge[4] i rysk tjänst en forskningsresa till området.
Åren 1937 till 1963 fanns en forskningsstation på ön.
Källor
- ↑ [1], Oceandots.com, New Siberian Islands
- ↑ [2], Island directory
- ↑ [3], Scott Polar Research Institute
- ↑ [4], Nordisk familjebok artikel Nya Sibirien
Externa länkar
- Om Henriettaön
- [5] - ur Nordisk familjebok från Projekt Runeberg