Från Rilpedia

Denna artikel innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Rätta gärna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid på diskussionssidan varför du använt mallen.

Riksdagen beslutade 1997 (se Proposition 1996/97:109) att starta ett försök med Lokala styrelser med elevmajoritet (förk LSE) i kommunala gymnasieskolor. Beslutet gav kommuner rätt att överlämna vissa ansvars- och beslutsfunktioner till en lokal styrelse, vilken då ersatte Skolkonferensen.

Beslut om att inrätta en lokal styrelse tas av kommunfullmäktige. Därefter får skolledare och utbildningsnämnd (eller dylikt) överlåta befogenheter till den lokala styrelsen. Det innebär att en lokal styrelse enbart får besluta i de frågor som delegerats till den. I första hand är det frågor driften av skolan, men även andra frågor som tidigare legat på rektorn, utbildningsnämnd eller skolkonferensen som funnits tidigare. Lokala styrelser kan besluta om allt från skolans ordningsregler till ombygnationer och investeringar.

De lokala styrelserna skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen. 1991:900 En lokal styrelse är alltså lika ansvarig för sina beslut som en Skolkonferens och är en del i den kommunala förvaltningen, trots en utbredd missuppfattning om att lokala styrelser skulle vara fristående organisationer.

Både de organisationer som företräder elever (främst Sveriges Elevråds Centralorganisation och SVEA), lärarorganisationerna (främst Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet) samt Skolledarna är positiva till Lokala styrelser med Elevmajoritet.^{[källa behövs]}

Den borgerliga regeringen som tillträdde i slutet av 2006 avskaffade möjligheten till lokala styrelser på gymnasieskolan. Och i mitten av 2007 avslutades försöksprojektet med lokala styrelser i skolor.

I grundskolor finns Lokal styrelse med Föräldramajoritet.

Externa länkar

• Förteckning över skolor med Lokal styrelse med Elevmajoritet (2004)