Landala
Från Rilpedia
Landala, stadsdel och primärområde i Göteborgs Stad, Centrum, med 4 573 invånare (2005). Landala var bredvid Haga och Annedal en av de tre första arbetarförorterna till Göteborg utanför Vallgraven.
Innehåll |
Historia
Ursprungligen var Landala en hemmansdel under Krokslätt Nordgården i Örgryte socken, och herrgårdsbyggnaden låg intill den plats där Holtermanska sjukhuset senare uppfördes. Namnet Landala anses kunna härledas till gårdens ägare från 1782, kopparslagaremästaren och riksdagsmannen Bengt Landin († 1800). Göteborgsforskaren Sören Skarback hävdar dock att namnet har en helt annan uppkomst:
"På försommaren 1659 kom bruksherren Markus Kock och hans energiska hustru Elisabeth van Eijk från Avesta myntverk på besök till Göteborg. Den holländskättade dalkullan Elisabeth van Eijk gladde sig främst åt en utflykt till en vacker dal. Hon kallade den Laandal. Laan är det holländska ordet för allé och ordet dal har samma betydelse på holländska som på svenska. Ordet laan är också besläktat med engelska lane, som ursprungligen betydde smal stig mellan buskar. Den definitionen passar bättre här."[1]
I de östra utkanterna av nuvarande Landala låg lantstället Brandtdala (rivet 1912), ungefär där Aschebergsgatan idag möter Föreningsgatan, och vid Vasa sjukhus låg gården Gibraltar.
Det var först under 1860-talet som som de norra delarna av Landala, närmast Göteborgs stadsgräns, började bebyggas. Det var de dåvarande ägarna till egendomen Landala, grosshandlare Eugéne Sundberg och änkan Justina Lindqvist, som började arrendera ut tomter i de bergiga, norra delarna av egendomen.
Och 1866 begärde Örgryte socken, till vilken Landala då hörde, att området skulle införlivas med Göteborgs stad, eftersom man inte ansåg sig kunna avhjälpa vissa brister inom "sundhet och hälsa" som då rådde. Området ansågs dessutom vara "ett tillhåll för tjuvar och banditer"¹.
Egendomen Landala, som var belägen strax söder om dåvarande Holtermanska sjukhuset,[2] ägdes 1875 av byggmästare A Malmsten och egendomen Gibraltar av medicine doktor C W Hultgren. Efter ett antal utredningar om de bästa sätten att komma till rätta med problemen i Landala, beslutade Göteborgs stadsfullmäktige den 7 december 1876 med rösterna 26 för och 21 emot, att ansöka hos Kunglig Majestäts befallningshavande (senare Länsstyrelsen) om att få beslutet stadfäst. I ett kungligt brev av den 3 mars 1882 tillstyrks den begärda införlivningen. De båda egendomarna skall "...från 1883 års början i judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skiljas från Örgryte församling och Sävedals härad och ur dess jordebok uteslutas samt i stället förenas med Göteborgs stad".[3] Staden hade därmed förvärvat Landala för 115 000 kronor.[4]
Ännu 1889 skriver Wallqvist² att bebyggelsen låg "utan all ordning i gyttringar på bergen" och "de äldre husen är alla af trä och mycket usla. Befolkningen torde vara den fattigaste i Göteborg, och hemmen äro vanligen allt annat än inbjudande."
Landala fick stadsplan i slutet av 1870-talet och den enkla trähusbebyggelsen kompletterades först med landshövdingehus. 1888 invigdes stadens fattigvårds- och arbetsinrättning, även kallat Bracka, på Vasa sjukhusområde (dock numera Chalmers). 1885 invigdes Landala kapell, som 1919 flyttades till sitt nuvarande läge då Kapellplatsen gjordes om, kapellet brann 1960 men återuppbyggdes. Kapellplatsen uppläts till salutorg den 15 november 1907.[5]
Spårvägen till Landala (Vasaplatsen-Kapellplatsen) öppnades för trafik den 1 november 1911.[5]
Den 1 augusti 1913 invigs Folkbiblioteket i Landala.[5]
1914 började egnahemsrörelsen uppföra sina hus på den dittills obebyggda höjden i de södra delarna av stadsdelen. Se vidare Landala Egnahem.
Saneringen
Bakgrund
Landala började bebyggas på 1860-talet, och cirka hälften av den senare rivna bebyggelsen uppfördes före sekelskiftet 1900, drygt en tredjedel under 1910-talet och resten mellan 1920-1940. Husbeståndet utgjordes till 80% av landshövdingehus, 15% var trähus och 5% stenhus. Majoriteten av lägenheterna saknade centralvärme, bad och wc. Övervikten av smålägenheter innebar att hyresgästerna till stor del utgjordes av pensionärer och studerande, främst under 1960-talet. År 1961 började bolaget förvärva fastigheter i området, och 1965 startade stadsplanearbetet som var helt inriktat på att området skulle förändras genom rivning och nybyggnad. De sista kvarvarande landshövdingehusen i Landala ligger i kvarteret Sångsvanen i slutet på Landalagatan. Husen byggdes mellan 1901 och 1904 och ägs idag av Stiftelsen Chalmers Studenthem.
År 1960 hade stadsdelen utsetts till det kommunala fastighetsbolaget Göta Lejons (bildat 1960) första saneringsområde. Hus köptes upp i stor omfattning, och 20 november 1964 ägde man 1 200 lägenheter i 73 fastigheter med 42 000 kvadratmeter lägenhetsyta till ett taxeringsvärde av 8,4 miljoner kronor.
Stadsdelens totala markyta utgör 115 950 kvadratmeter. Exploateringstalet före saneringen var 0,85 och efter 1,40. Antalet invånare per hektar uppgick till 214 före och 259 efter saneringen. Före rivningarna fanns här cirka 2 000 hushåll, varav 1 rum och kök utgjorde 84%, 2 rum och kök 14,5% och 3 rum och kök 1,5%. Efter saneringen utgjorde 1 rum och kök 24,4%, 2 rum och kök 29% och 3 rum och kök 46,5%.
Rivningarna
Rivningarna startade 1964, men i stor skala 1968 och totalt evakuerades alltså cirka 2 000 hushåll, varav ett litet fåtal flyttade tillbaka.
Den äldre bebyggelsen från 1800- och 1900-talen revs till stor del under 1970-talets Miljonprogram för att ge plats åt moderna höghus.
Det nya Landala
Byggrätten i området fördelades så att det allmännyttiga bostadsbolaget Göteborgs stads bostadsaktiebolag fick hälften av tomtmarken, medan den andra hälften gick till sju privata byggmästare. Byggnadsarbetena började i augusti 1969 och genomfördes succéssivt under en relativt kort tid, så att de sista husen stod färdiga 1973. Inflyttningarna började vid sommartid 1971. Totalkostnaden för projektet uppgick till drygt 370 miljoner kronor, varav byggkostnaden utgjorde 83% och kostnader för fastighetsförvärv och rivning till 13%.[6]
Landalakolonien
Landalakolonien var ett 40 600 kvadratmeter stort område med kolonistugor som låg på delar av Chalmers nuvarande område. Kolonien anlades 1907 och bestod då av 116 lotter på 240 kvadratmeter, vilka 1917 utökades till 182 lotter. År 1962 avröjdes de sista stugorna för att ge plats åt Chalmers utbyggnad.[7][8]
Landalakapellet
Landalakapellet uppfördes på dåvarande Kapellplatsen, som annexkyrka till Domkyrkan. Arkitekt var Carl Fahlström.[9] Det var domprosten Anton Rosell som skötte invigningen den 11 oktober 1885. Genom en församlingsdelning 1908 överfördes det till den nybildade Vasa församling, utan att flyttas. Den lilla träkyrkan flyttades däremot fysiskt år 1919 närmare det som kom att bli Chalmers (1926),[10] till dess nuvarande läge. Kyrkan överfördes därefter till Johannebergs församling, som församlingens då enda kyrka 1929-1940. Efter att tornet brunnit 1960, byggdes det upp igen på samma plats, samtidigt som kyrkans interiör förändrades. [11][12] Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 22 000 kronor.[13]
Vattenreservoaren
Den 2 augusti 1871 togs vattenreservoaren i Landala i bruk, på den plats vid Victoriagatans södra del, där nu idrottshallen Fjäderborgen ligger. Reservoaren rymde "2 miljoner kannor vatten" och vattnet leddes från Delsjön. Vattenbassängen var delvis insprängd i berget, med måtten 105 fot i fyrkant. Invigningen skedde klockan nio på morgonen, i närvaro av ordföranden i Vattenbyggnadsstyrelsen Charles Dickson, civilminister Axel Bergström och överingenjören i byggnadsföretaget, kapten J G Richert. Då vattnet släpptes på erbjöds civilministern att provdricka vattnet ur samma glas som Gustaf III gjorde då Kallebäcks källa invigdes 1787. På glaset stod inskrivet "Gustafs källas najader till sin nådige konung underdånigst den 17 november 1787".[14] [15]
Kronologiska händelser i Landala
- 1834 - första koleraepedemin bryter ut.
- 1871 - vattenreservoaren vid Viktoriagatan invigs.
- 1876 - Landala Herrgård inlöses av staden.
- 1883 - Landala införlivas med Göteborg.
- 1885 - Landala Kapell invigs.
- 1891 - invigs Holtermanska Sjukhuset.
- 1892 - Landalaskolan invigs.
- 1906 - invigs Götabergsskolan.
- 1907 - torghandeln på Kapellplatsen startar.
- 1909 - Vasakyrkan invigs.
- 1911 - spårvägen börjar trafikera sträckan Vasaplatsen-Kapellplatsen.
- 1914 - första "Egna Hemmet" står klart i Landalabergens södra del. Hela området var färdigt 1922.[16]
Källor
- Göteborg, Sven Schånberg 1981
- Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1991
- Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 1997
- Landala - stadsdel och livsform som försvann, Nanne Engelbrektsson 1982
- ↑ Göteborg på 1600-talet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-103-9 s. 164
- ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.182
- ↑ Landala i ord och bild - en stadsdelsskildring, red. Karl-Erik Fredriksson, Föreningen Gamla Landala Pojkar, Struves Boktryckeri, Göteborg 1962 s.21-27
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.148
- ↑ 5,0 5,1 5,2 Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 383, 404
- ↑ Fastighetsaktiebolaget Göta lejon i Göteborg : ett instrument för kommunal markpolitik, Louis Campanello, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm 1984 ISBN 91-540-4230-5
- ↑ Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-335-X s.80
- ↑ Göteborgs koloniträdgårdar, särtryck ur Göteborg förr och nu XIV 1980, Arvid Jönsson, Handelstidningens Tryckeri, Göteborg 1982 s.18
- ↑ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 31
- ↑ Chalma mater: del III 1904-1926, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1969 s. 576
- ↑ Försvunna kyrkor i Göteborg, av professorn i kyrkohistoria Anders Jarlert & arkitekt Jakob Lindblad, Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2005 ISBN 91-7029-576-X s.7
- ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.65
- ↑ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
- ↑ Göteborgare, andra samlingen, kammarherre Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.249-251
- ↑ Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995 s.71
- ↑ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd 1975 s.68
- ↑ Landala i ord och bild, red. Karl-Erik Fredriksson, Föreningen Gamla Landala Pojkar, Struves Boktryckeri, Göteborg 1962 s.426-427
¹C.R.A Fredberg, Det gamla Göteborg - del I-III, Göteborg 1917.
²Hjalmar Wallqvist, Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg. Stockholm 1891.
