Kronobergs läns valkrets
Från Rilpedia
Kronobergs läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.
I det första valet till enkammarriksdagen hade valkretsen sex fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat fram till valet 1982 då valkretsen fick sju fasta mandat. I valet 1985 minskade de fasta mandaten åter till sex, och förblev där åtminstone till valet 1994. Valkretsen hade dessutom ett utjämningsmandat i valen 1970-1979, noll i valet 1982, ett i valet 1985, noll i valet 1988, tre i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen sex fasta mandat och ett utjämningsmandat.
Innehåll |
Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)
1971-1973
- Rune Gustavsson, c
- Bertil Johansson, c
- Rune Rydén, fp
- Erik Hovhammar, m
- Bengt Fagerlund, s
- Rune Johansson, s
- Kjell Nilsson, s
1974-1975/76
- Rune Gustavsson, c
- Bertil Johansson, c
- Ingegärd Oskarsson, c
- Erik Hovhammar, m
- Bengt Fagerlund, s
- Rune Johansson, s
- Kjell Nilsson, s
1976/77-1978/79
1979/80-1981/82
1982/83-1984/85
1985/86-1987/88
1988/89-1990/91
1991/92-1993/94
- Charlotte Branting, fp
- Ronny Karlsson (ersättare för Charlotte Branting 9 november-9 december 1991), fp
- Sten Söderberg, nyd
1994/95-1997/98
1998/99-2001/02
2002/03-2005/06
2006/07-2009/10
Första kammaren
Under tvåkammarriksdagens tid var Kronobergs län en egen valkrets till första kammaren vid valen 1866-1919. Fram till valet 1913 var antalet mandat fem, men vid de båda förstakammarvalen 1919 sänktes antalet till fyra. Från förstakammarvalet 1921 och framåt ingick länet i stället i Kronobergs läns och Hallands läns valkrets.
Riksdagsledamöter i första kammaren (ej komplett lista)
1867-1911 (successivt förnyade mandat)
- Jöns Pehrsson (1878-1882; avled 9 augusti)
- Julius Mankell (1883-1890)
1912-1913
1914-1919
1919 (lagtima riksdag)
1919 (urtima riksdag)-1921
Andra kammaren
Vid valen till andra kammaren var länet länge indelat i mindre valkretsar. Länets landsbygd utgjorde vid valen 1866-1890 sex valkretsar med vardera ett mandat: Sunnerbo domsagas västra valkrets, Sunnerbo domsagas östra valkrets, Allbo härads valkrets (Västra Värends valkrets), Norrvidinge och Kinnevalds härads valkrets (Mellersta Värends valkrets), Konga härads valkrets och Uppvidinge härads valkrets. Vid valet 1893 var Sunnerbo härads båda valkretsar sammanslagna till Sunnerbo härads valkrets, men från och med valet 1896 återgick man till de två gamla valkretsarna.
Residensstaden Växjö bildade Växjö stads valkrets från 1866, men från höstvalet 1887 till valet 1893 ingick staden i stället i Växjö och Oskarshamns valkrets. Därefter var Växjö åter egen valkrets fram till valet 1908, då den sammanfördes med Eksjö till Växjö och Eksjö valkrets.
När proportionellt valsystem infördes i valet 1911 sammanslogs de gamla enmannakretsarna till två valkretsar: Kronobergs läns västra valkrets med tre mandat och Kronobergs läns östra valkrets (inklusive Växjö) med fyra mandat till och med valet 1917, tre mandat i valet 1920. I valet 1921, slutligen, lades de båda valkretsarna ihop till en gemensam andrakammarkrets för hela länet.
Riksdagsledamöter i andra kammaren (ej komplett lista)
1922-1924
1925-1928
1929-1932
1933-1936
1937-1940
1941-1944
1945-1948
1949-1952
1953-1956
1957-1958
1958-1960
1961-1964
1965-1968
1969-1970
Källor
Litteratur
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 195-197
