Från Rilpedia

Krångede Siffrorna avser orten
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Kommun	Ragunda kommun
Församling	Ragunda församling

Krångede, småort samt vattenkraftverk vid Indalsälven i östra Jämtland. Det största kraftverket i Indalsälven.

I slutet av 1920-talet bodde endast ett 70-tal personer i Krångede-Döviken-området. Kraftverksbygget åren 1931 - 1936 skapade en kraftig tillväxt av orten. Under utbyggnadstiden levde omkring 1 000 personer i Krångede. Med ett slag fick Krångede nästan stadskaraktär. Vattenrallarna kom med monteringsfärdiga hus. Krångede blev en liten tätort och kallades i folkmun för "Trångbo". Nästan alla samhällsfunktioner kom på plats, inklusive en polisstation med arrestlokal. Två matserveringar och fyra livsmedelsaffärer etablerades. Den tiden har beskrivits som en tid med Klondikestämning.

Krångede kraftverk var under 1940-talet landets till effekt och produktion största kraftverk, som överträffades först 1952 av kraftverket Harsprånget. Krångede kraftverk ledde till den första överföringen av elkraft från Norrland till Mellansverige. Anläggningen är landets största vattenkraftverk som uppförts i enskild regi.

I Trångbo fanns det på 30-talet affärer med bl.a. 2 ekiperingsaffärer. Öster om Trångbo (ca 1,5km) fanns det 4 livsmedelsaffärer: Jönssons, Olssons, Kooperativa och Handelsbolaget. Dvs totalt 8 livsmedelsaffärer om nu 4 är korrekt för Trångbo. Det fanns också ett tegelbruk på Sahlins fastighet.

Där fanns också posten (Almströms) plus ett bageri (Fagerströms)och en Modeaffär (Thyra Gisslén). Skolan måste också utvidgas. I den gamla skolan på backen vid Stigstorp gick klasserna 5-6. Hos Almströms (Posten) var det skola i två hus bryggstugan(klass 1&2) där även Handelsbolaget var inhyst och i ladugårdsbygnaden (klass 3-4). Jag själv började skolan 1935 och gick då i klass 1 i bryggstugan och hade som lärare Elsa Johansson. Första klassen 1935 var vi 19 elever från att ha varit 4-6 året innan. Detta kan ge en uppfattning om utvecklingen och befolkningstätheten i området på den tiden.

Krångede Folkets hus och dess uppvärmningssystem

Krångede Folkets hus byggdes genom en hel del frivilligt arbete. Ledaren för den tekniska delen av byggnaden var J. Edvin Johansson. Han bodde hos oss och hade en hel del nya ideer för hur vissa saker skulle utföras. En av dessa var uppvämningen. För detta ändamål skulle en stor kamin byggas in i ett litet rum under själva byggnaden. Kaminen och dess rum var lokaliserade i utrymmet mitt under köket så att samma skorsten eller fundament för densamma (köket och värmekaminen) kunde användas. Från det lilla rummet med kaminen skulle den uppvärmda luften ledas genom relativt stora kanaler (trummor) upp till den stora salen i byggnaden. Här distribuerades sedan värmen (den uppvärmda luften) ut genom längs väggarna placerade trummor (kanaler) ur vilka den varma luften skulle flöda in i lokalen. Problemet med det tilltänkta systemet var att ingen tänkt på att det måste finnas en returkanal från den stora salen ner till rummet där kaminen var placerad. Man eldade och eldade men ingen värme kom in i salen. Hade en returledning för luften från lokalen satts in borde systemet ha fungerat men utan denna fanns det ju ingen möjlighet för den varma luften i kaminrummet att ta sig upp till den stora salen. Detta var ett stort bakslag för projektet. En stor plåtkamin fick anskaffas för att få lokalen någorlunda uppvärmd. Denna stora kamin sattes in i salen på östra sidan och strax söder om ingångsdörren till salen så att samma skorsten kunde utnyttjas.

För det tilltänkta värmesystemet hade kanske också en fläkt i distributionssystemet hjälpt, fast det viktiga var givetvis att en returledning (trumma) måste finnas. Ett annat problem med det planerade systemet var att även om man fått in en returledning från den stora salen kaminen måste ju ha förbränningsluft och den måste tas utifrån och som systemet var uppsatt blandades denna luft med den värme, som kaminen alstrade och på så sätt kraftigt minskade verkningsgraden på "systemet" även ifall det hade fungerat. Detta var dock saker och detaljer, som man alls inte funderade över.

På några få år förändrades byarna Krångede och Döviken från lugna jordbruksbyar till ett område med mycket livlig verksamhet och med problem. Det var också under en depressionsperiod, så en massa lösdrivare och folk som saknade arbete kom hit. Det byggdes Folkets Hus (1932) och en dansbana. Varje sommar kom det tivoli och cirkus till området och dessa höll vanligtvis till hos Ehingers nu Karl-Erik Dahlgrens fastighet.

Se även

• Ragunda kommun
• Ragunda församling

Externa länkar

• Ragunda kommun
• Vattenkraft i Sverige (av Leif Kuhlin)
• Tekniska Museets sida om Krångede