Johan Martin Lovén
Från Rilpedia
Johan Martin Lovén, född 1 augusti 1856 i Åhus, död 5 juni 1920, var en svensk kemist och professor i kemi vid Lunds universitet.
Lovén blev student i Lund 1875 samt filosofie doktor och docent där 1882. Han studerade hos August Wilhelm von Hofmann i Berlin, Adolph Wilhelm Hermann Kolbe i Leipzig och Adolf von Baeyer i München och var 1887-1889 andre lärare i kemi och 1889-1893 lektor vid Chalmersska institutet i Göteborg. Han arbetade sedan i Wilhelm Ostwalds laboratorium i Leipzig och Walther Nernsts laboratorium i Göttingen och utnämndes 1897 till professor i kemi vid Lunds universitet.
Lovén utförde grundliga och värdefulla undersökningar angående svavelhaltiga organiska syror, så kallade tiosyror, som han dels framställde syntetiskt, dels studerade med fysikalisk-kemiska metoder. Under senare år utförde han viktiga arbeten angående uppdelning av racemiska syror i optiskt aktiva komponenter medelst en av honom framställd optiskt aktiv bas, α-fenetylamin.
Lovén blev 1900 ledamot i Fysiografiska sällskapet i Lund och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, samt 1902 i Vetenskapsakademien.
Lovén var gift med Julia Lovén, född Kamecke (1870-1955). Lovén ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.
Bibliografi i urval
- Über die Temperaturkoeffizienten der elektromotorischen Kräfte einiger galvanischer Kombinationen aus Silber und Silbersalzen ("Zeitschrift für physikalische Chemie", årg. 20, 1896)
Källa
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lovén, Johan Martin, 1904–1926 (Not).- Supplement
