Ingenjör
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Ingenjörsutbildningar |
|---|
|
Civilingenjör | Högskoleingenjör Program |
Ingenjör, (från franska; ingénieur) en titel som beskriver en viss grad av teknologiskt kunnande. Ingenjörer arbetar inom många branscher, till exempel med design, behovsanalyser, utveckling, produktion, marknadsföring, försäljning, etc.
Innehåll |
Historik
Ordet ingenjör kommer från italienskans encingnerius, som betyder "krigsbyggmästare". Civilingenjör blir då den civila motsvarigheten till den militära titeln ingenjör. Den allra första civila ingenjörsutbildningen startades i Tyskland år 1702 med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Därefter etablerades ingenjörsutbildningar i Frankrike. Skolorna hette till en början "slöjdskolor" eftersom man fick lära sig att tillverka sina egna verktyg och bygga egna modeller av grundkonstruktionerna. I Sverige startade den första ingenjörsutbildningen 1851 på Högre artilleriläroverket på Marieberg i Stockholm, vilket upphörde år 1869 för att på nytt uppstå 1885 (se artikeln om väg- och vattenbyggnadskåren). Året efter 1851 började civilingenjörskurser på Falu bergsskola. Skolan hade sedan 1819 bedrivit utbildning inom bergsvetenskapen, men överfördes till Stockholm 1876 och kom då att utgöra grundstommen i Kungliga Tekniska högskolan.
Ingenjörstitlar i Sverige
- Gymnasieingenjör är en gammal titel för den som avlagt examen vid ett tekniskt gymnasium. Från 1966 till 1988 (sista examensår var 1996) var denna utbildning fyraårig (med studentexamen efter årskurs tre). Till vardags titulerades en gymnasieingenjör som "ingenjör" i motsats till sin högskoleutbildade kollega, "civilingenjören"
- Mellaningenjör är en högskoleexamen om 80(120 hp) poäng. Den första utbildningen startade 1976/77 vid LTH.
- Högskoleingenjör är en högskoleexamen om 120 (180 hp) poäng (de första åren omfattade högskoledelen av utbildningen 80 poäng). De första Högskoleingenjörna utexaminerades 1992.
- Civilingenjör (finlandssvenska: diplomingenjör) är en högskoleexamen om 200 (300 hp (för master)) poäng.
- Bergsingenjör är ursprungligen en examenstitel från vissa civilingenjörsutbildningar, men är sedan 1933 en registrerad yrkestitel.
- Gruvingenjör, ingenjör med specialutbildning inom gruvvetenskap. Förr en särskild titel för vissa ämbetsmän inom bergsbruk.
- Miljöingenjör
- Brandingenjör
- Sjöingenjör
- Försvarsmaktsingenjör
- Byggnadsingenjör
- Collegeingenjör
Teknisk Officer
Arbetsuppgifterna för en officer i teknisktjänst liknar mer en ingenjör än en tekniker, Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjänsten samt ge nödvändig teknisk förståelse för de tekniska möjligheter och begränsningar som finns på taktik och stridsteknik. Idag innehåller en teknisk officersexamen 180 hp och kan liknas med en högskoleingenjörsexamen. Innan 2005 var utbildningen 120 hp och liknas med mellaningenjörsexamen. Exempel på teknikområden är sensorteknik, vapenteknik, skyddsteknik, farkostteknik, kommunikationsteknik, elektroteknik och datateknik.
Facklig organisation
Tidigare organiserades ingenjörer främst i Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet, beroende på utbildning. Från och med 1 januari 2007 har dessa fackförbund gått samman under namnet Sveriges ingenjörer. Vissa ingenjörer med specialutbildning kan även organiseras i andra förbund.
Andra organisationer
Ingenjörer och naturvetare utan gränser, INUG, är en organisation som samlar ingenjörer och naturvetare med intresse i biståndsprojekt.
