Höghastighetsjärnvägen Madrid-Barcelona
Från Rilpedia
Höghastighetsjärnvägen Madrid-Barcelona | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Plats | Spanien |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändstationer | Madrid–Barcelona | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anslutande järnvägslinjer | Höghastighetsjärnvägen Madrid-Sevilla | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Organisation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Invigd | Madrid-Lleida oktober 2003 Lleida-Tarragona december 2006 Tarragona-Barcelona februari 2008 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ägare | Spanska Staten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Banoperatör | ADIF | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Trafikoperatör | Renfe | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekniska fakta | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Längd | 621 kilometer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal spår | dubbelspår | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Största tillåtna axellast | 22,5 ton | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Största tillåtna vikt per meter | 8 ton/m | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Största lutning | 25 ‰ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Minsta kurvradie | 7000 meter, undantagsvis finns det snävare kurvor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Högsta tillåtna hastighet | 300 km/h | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Matning | 25 kV AC | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekniska fakta hämtade från [1] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Linjekarta | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Höghastighetsjärnvägen mellan Madrid och Barcelona är en nyöppnad järnvägsförbindelse mellan spaniens två största städer. Den är 621 kilometer lång och förbinder de två städerna med tåg på två timmar och trettio minuter.
Innehåll |
Historia
Under 1980-talet började man i Spanien att planera för en upprustning av järnvägstriangeln mellan städerna Madrid, Barcelona och Valencia. Planen var att höja medelhastigheten mellan städerna till 120-130km/h samt att bygga bort kapacitetsbrister. I december 1988 beslutades att en helt ny järnväg skulle byggas mellan Madrid och Barcelona som en del i en ny normalspårig järnväg mellan Sevilla och franska gränsen. Till en början avsågs en järnväg med möjlighet till hastigheter upp mot 250km/h. Innan järnvägen mellan Madrid och Barcelona kunde påbörjas skulle dock sträckan mellan Madrid och Sevilla först färdigställas vilket skedde 1992. 1993 drabbades Spanien av en ekonomisk kris vilken fick till följd att järnvägen mellan Madrid och Barcelona inte kunde påbörjas förrän 1996. Den var ursprungligen menad att öppnas 2002 men invigdes i sin helhet först 2008.
Tekniska specifikationer
Bortsett från en 30km lång sträcka genom iberiska bergsmassivet där hastigheten av säkerhetsskäl är begränsad till 270km/h kan tågen hålla 300km/h kontinuerligt från Madrid till Barcelona. En höjning av hastigheten till 350km/h är möjlig på sträckorna Madrid-Calatayud och Zaragoza-Barcelona. Till skillnad från spaniens traditionella järnvägsnät och i likhet med övriga höghastighetslinjer är järnvägen elektrifierad med 25 kV AC matningsspänning istället för 3 kV likspänning. Nästan alla tekniska installationer har tagits fram av tyska Deutsche Eisenbahn-Consulting GmbH på uppdrag av RENFE och senare ADIF samt dess förlaga GIF (spaniens statliga järnvägsförvaltning). Tekniken bygger i stort på tyska förlagor, bland annat är kontaktledningssytemet framtaget av Siemens.
Banvallen är 14 meter bred och avståndet mellan spåren är 4,7 meter. Banstandarden medger möjligheten att trafikera järnvägen med tåg som har bred profil, för passagerartåg innebär det i praktiken fem stolar i bredd istället för fyra. Minsta kurvradie överstiger 7000 meter, undantagsvis finns det snävare kurvor. De brantaste backarna har en lutning på 25 meter per kilometer men nästan hela linjen är byggd med backar på 12,5 meter per kilometer. Rälsen är av typen UIC 60. Signalsystemet är av typen ERTMS men det finns även ett backup system (ASFA).
Sträckning
Järnvägen sträckning är Madrid-Guadalajara-Calatayud-Zaragoza-Lleida-Tarragona-Barcelona. Fram till Zaragoza går den paralellt med den gamla järnvägen på ett avstånd av 5-10 km. Det tog lång tid innan man kom överens om hur linjen skulle dras, flera olika förslag skrotades. Från början ville man dra linjen genom Guadarrama bergen för att på så sätt få en anslutningsmöjlighet mot Baskien och nordvästra Spanien, detta löstes senare med att man istället byggde en annan linje för all trafik mot norra Spanien. Från Zaragoza mot Lleida var linjedragningen betydligt enklare och här är också järnvägen rakare än någon annanstans.
Från Lleida in till Barcelona fanns två alternativ, antingen direkt in till Barcelona eller istället en omväg via Tarragona. Till slut valde man det senare alternativet vilket gav en bättre anslutningsmöjlighet mot den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Barcelona och Valencia. Den sista biten mellan Tarragona och Barcelona drogs runt det Katalanska litorala bergsmassivet, delvis av kostnadsskäl då en rakare sträckning hade inneburit att man tvingats dra järnvägen till stora delar i tunnel, men även för att möjligöra en förbipassage norr om Barcelona. Den nya järnvägen är cirka 70 kilometer kortare än den gamla och restiden drygt 4 timmar snabbare.
Trafik
Järnvägen som är byggd för enbart persontrafik trafikeras främst av AVE men används även av andra typer av persontåg.
AVE
- Barcelona - Madrid
- Barcelona - Sevilla
- Barcelona - Malaga
Avant
- Barcelona-Lleida
- Zaragoza-Huesca
- Zaragoza-Calatayud
Alvia
- Madrid-Pamplona-Hendaya
- Barcelona-Vigo
- Barcelona-Bilbao
- Barcelona-Irún
Altaria
- Madrid-Logroño
Framtid
Järnvägen är för närvarande under utbyggnad mot franska gränsen där den skall kopplas samman med det franska nätet. Till en början kommer trafiken att skötas av TGV tåg då de spanska AVE tågen inte är byggda för att trafikera järnvägar elektrifierade med likström vilket är fallet i Frankrike. Öppnandet av linjen norr om Barcelona är projekterat till 2012 men kommer möjligen att försenas då man ännu (juni 2008) inte har påbörjat de mycket komplicerade tunnelkonstruktioner som skall dras genom Barcelona och Girona. Båda har stött på hårdnackat motstånd från såväl boende där tunnlarna skall dras men även av ingenjörer och geologer som menar att det är aldeles för riskabelt att dra tunnlarna genom geologiskt instabil mark i så tätbefolkade områden.
Järnvägens inverkan på resandemarknaden
Redan 3 månader efter att järnvägen öppnat stod det klart att den överträffat även de mest optimistiska kalkylerna i fråga om nytilskott av resenärer. Resandeökningen för hela järnvägskorridoren uppgick till 78,8% eller motsvarande 589.000 nya resenärer under de tre första månaderna. Den största ökningen av resenärer skedde bland resande mellan Madrid och Barcelona där ökningen uppgick till 206% eller motsvarande 350.000 nya resenärer. Under samma period tappade Iberia 13% av sina resenärer, efter att järnvägens resandeandel ökat från 14% till drygt 44%[1]. Sträckan Madrid-Barcelona är (var?) känd som världens mest trafikerade flyglinje med cirka 970 avgångar i veckan (båda riktningar sammanlagt)[2].
Den iniciala succen bekräftades i och med att trafikdata för de första 12 månaderna publicerats. För hela järnvägskorridoren uppgick resandeökningen till 88,64%, motsvarande 2,8 miljoner nya resenärer. Ökningen bland direkta resor mellan Madrid och Barcelona uppgick till 267,4% eller motsvarande 1,4 miljoner nya resenärer[3].
Källor
- ↑ Nyhetsartiken publicerad 21/5 2008 i den spanska tidningen La Vanguardia
- ↑ en:World's busiest passenger air routes
- ↑ Data publicerad av RENFE i deras elektroniska tidskrift en Punto
Länkar
Renfes reklamfilm som delvis visar järnvägen i fågelperspektiv