Grönling
Från Rilpedia
| ?Grönling Status i Sverige: Missgynnad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik[1] | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning: | Karpartade fiskar Cypriniformes |
| Familj: | Grönlingsfiskar Balitoridae |
| Underfamilj: | Nemacheilinae |
| Släkte: | Barbatula |
| Art: | Grönling B. barbatula |
|
|
|
| §Barbatula barbatula Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Grönlingen (Barbatula barbatula)[2] är en taggfenig benfisk. Andra namn på den är gråmört, sandkrypare, smerler, smärling, smörling, stengrönling och tånglake. Namnet "grönling" tros vara en förvanskning av det västgermanska ordet gründling, vilket betyder 'grundlevande'.
Grönlingen förekommer i sötvatten i större delen av Europa, från Irland (där den är inplanterad)[2] till Ryssland, utom i Italien och på den Iberiska halvön. I bräckt vatten finner man den i Skärgårdshavet samt söder om Edsviken i Östersjön. I Asien sträcker sig utbredningsområdet från Ryssland i väster till Kina i öster, men grönligen förekommer inte i södra Asien eller i Japan. Den föredrar strömmande vatten i bäckar och åar med stenig botten.
Den svenska grönlingen blir cirka 10–15 cm lång. Fiskerekordet kommer från Igelbäcken, Solna. Det exemplaret var 14,9 cm och vägde 28 g. I de nordöstra delarna av sitt utbredningsområde kan grönlingen uppnå en storlek av 21 cm och väga 200 g.[2]
Källor
- ↑ ITIS – Standard Report Page: Barbatula barbatula
- ↑ 2,0 2,1 2,2 FishBase – Species summary: Barbatula barbatula. Ed. Ranier Froese and Daniel Pauly. May 2007 version. N.p.: FishBase, 2007.
