Engelska lånord
Från Rilpedia
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i lånord. (Diskussion) |
Engelska lånord är lånord som påverkat det svenska språket.
Engelska lånord är idag vanligt förekommande i det svenska språket men det är ett av de utländska språken som hittills har lämnat minst spår i svenskan genom tiderna. Det beror bland annat på att engelskan, som idag är det största världsspråket, inte alltid ha varit ett högstatusspårk. Språket har i sin tur influerats av andra språk då England invaderats många gånger, bland annat våra nordiska förfäder. Därför säger man att engelskan är ett ungt språk då det inte ser likadant ut idag som för 1000 år sedan. [1]
Innehåll |
Historia bakom engelska lånord
Inlånet från engelskan har underlättats av svenskans och engelskans gemensamma stamspråk, urgermanskan, som de germanska språken antas ha utvecklats ifrån. Den första kontakten mellan de båda språken började redan under Vendeltiden ca 600 år e. Kr men man har inte funnit några konkreta spår från engelskan förrän på 1000- talet då den kristna missionen kom till Sverige från både Tyskland och England.[2] De dåvarande engelska lånorden hade sitt ursprung från latin och grekiska och var i sammanhang med kyrka och religion. Vi har även idag kvar ord från fornengelskan till exempel ärke (svenska) -arch (anglosaxiska) och andra ord såsom ängel, djävul, präst och skola. [3] Det var inte förrän på 1600- talet under Stormaktstiden då man fann nya spår av engelska lånord. Sverige expanderade på många sätt och i och med den ökade handeln importerades nya ord för nya varor, såsom ansjovis och tobak. Under 1700-talet vidgades kontakterna mellan Sverige och England ytterligare och ord som export, import, potatis och elektricitet började användas i svenskan. Då industrialiseringen kom under 1800- talet importerades lånord i sammanhang med teknik, sport, politik och arbetsmarknad såsom tunnel, räls, match, träna, turist, strejk. Det var inte förrän efter andra världskriget som engelskans inflytande ökade rejält. USA växte kulturellt både i nöjes- och modebranschen och språket har sedan dess haft ett växande inflytande på svenskan. [4]
Dagens användning av engelska lånord
Idag har engelskan flera användningsområden, till exempel genom direktlån såsom Shit! och Wow!. Svenska ord ersätts ibland av ett engelskt, till exempel Bakslag (svenska) – backlash (engelska), blandare (svenska)- mixer (engelska). Inom vetenskapen är det viktigt att vara internationell och därför används ord som stroke istället för hjärnblödning. Ibland invänds engelskan även genom motiverade lån, då inlånen har någon funktion. Till exempel ett nytt ord för en ny företeelse, såsom Internet, email, och fax. [5] Ibland översätts lånord ordagrant, till exempel brainwash- hjärntvätt. ”Svengelska” är någon som blir vanligare i det svenska spårket. Det engelska ordet översätts inte men förvrängs i utal och stavelse, till exempel Tajta byxor och slimmad jumper. [6]
Framtidens användning av engelska lånord
Genom århundraden har det svenska språket influerats av andra språk. Lånord med grekiska och latinska ursprung importerades redan under 1000- talet och på 1200-talet under Hansatiden importerades tyska lånord som räkna, betala, tull. Det franska språket togs snabbt upp av den svenska överklassen under 1700-talet och vissa av de franska orden stannade kvar i svenskan. Orden fick en försvenskad stavning men känns igen på betoningen som ligger på den sista stavelsen, exempelvis servitör, parfym och toalett.[7] Engelska är det språk som idag har mest inflytande på svenskan, mycket på grund av den amerikanska nöjesbranschen och moderna tekniken. Influensen och lånorden kommer förmodligen att öka med åren och kanske till och med att gå om franskan. Man tror dock inte att engelskan kommer att få samma fäste som tyskan, latinet och grekiskan har haft genom åren. Det krävs en längre och större påverkan från de engelsktalande länderna för att svenskan ska ändras.[8]
Källor
- ↑ Brich-Jensen Jörgen, Från rista till chatta. Albert Bonniers förlag, 2007
- ↑ Westman Margareta,Språkets lustgårdar och djungel. Nordstts ordbok AB, 1999
- ↑ Arehammar Britt- Marie, Berling Erlov, Erksson Stanger Anette, Sundell Ingvar, Uppdrag Svenska 3. Wiksell förlag, 1997
- ↑ Westman Margareta,Språkets lustgårdar och djungel. Nordstts ordbok AB, 1999
- ↑ Westman Margareta,Språkets lustgårdar och djungel. Nordstts ordbok AB, 1999
- ↑ Arehammar Britt- Marie, Berling Erlov, Erksson Stanger Anette, Sundell Ingvar, Uppdrag Svenska 3. Wiksell förlag, 1997
- ↑ Arehammar Britt- Marie, Berling Erlov, Erksson Stanger Anette, Sundell Ingvar, Uppdrag Svenska 3. Wiksell förlag, 1997
- ↑ Brich-Jensen Jörgen, Från rista till chatta. Albert Bonniers förlag, 2007