Från Rilpedia

Eduard Gans, född 22 mars 1798 i Berlin, död 5 maj 1828, var en tysk jurist och professor.

Biografi

Eduard Gans föddes i Berlin till förmögna judiska föräldrar. Han studerade juridik, först vid Humboldtuniversitetet i Berlin, sedan i Göttingen, och slutligen i Heidelberg där han närvarade vid Georg Hegels föreläsningar och blev djupt intagen av principerna i Hegels filosofi. Efter att ha tagit doktorsgraden, återvände han 1820 till Berlin som föreläsare. 1825 konverterade han till kristendomen, och året därefter utnämndes han till extra ordinarie, och 1828 ordinarie, professor vid den juridiska fakulteten i Berlin.

1830 och 1835 reste Gans till Paris, där han stiftade bekantskap med den litterära kritiken där och vittra kulturen. Hans liberala hållning i politiska frågor ledde till att han hamnade i onåd hos Preussens regering; hans utgivna föreläsningar, Vorlesungen über d. Geschichte d. letzten fünfzig Jahre (1833-1834) förbjöds. Han dog 1828, som professor i Berlin.

Vid denna tid var historiska skolan den rådande teorin i juridik, och Gans, med sin hegelska inställning att behandla rätten historiskt, började ägna sig åt successionsrätt. Hans huvudverk är Erbrecht in weltgeschichtlicher Entwicklung (1824, 1825, 1829 och 1835). Eduard Gans var Thiebaults lärjunge och sökte tillämpa den hegelska filosofins kategorier inom rättsläran samt bidrog väsentligt till spridande av de hegelska åsikterna. Han kom därigenom i skarp opposition mot Savigny och den efter hand härskande så kallade historiska skolan.

Bibliografi

• Erbrecht in weltgeschichtlicher Entwicklung (1824, 1825, 1829 och 1835)
• System des römischen Zivilrechts (1827)
• Über die Grundlage des Besitzes (1829)
• Vermischte Schriften (1832)
• Vorlesungen über d. Geschichte d. letzten fünfzig Jahre (1833-1834)
• förord till Philosophie der Geschichte in Hegel's Werke

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

• Artikeln innehåller översatt material från Encyclopedia Britannica (1991), vars upphovsrätt har löpt ut.