Dvärglärka
Från Rilpedia
| ?Dvärglärka Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Lärkor Alaudidae |
| Släkte: | Calandrella |
| Art: | Dvärglärka C. rufescens |
|
|
|
| §Calandrella rufescens Auktor: Vieillot, 1820 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärglärka (Calandrella rufescens) är en fågel som tillhör släktet lärkor.
Innehåll |
Taxonomi, utbredning och biotop
Dvärglärkan har en mycket komplicerad taxonomi och olika forskare kategoriserar den på olika sätt. Det finns två huvudgrupper: rufescens-gruppen som omfattar de populationer i artens västra utbredning och cheleensis-gruppen som omfattar populationerna i artens östra utbredning. Vissa taxonomer delar upp dessa båda grupper i två arter C. rufescens och C. cheleensis, som kallas mongolisk dvärglärka. De båda grupperna delas i sin tur upp i en mängd underarter.
- Rufescens-gruppens populationer häckar på Kanarieöarna, i Spanien, norra Afrika, Mellanöstern, Turkiet. Irak, från Ukraina och österut till Altai och i östra Kazakhstan, och söderut till Turkmenistan.
- Cheleensis-gruppens populationer häckar från Kazakhstan, Uzbekistan och Turkmenistan österut genom Kina och Mongoliet.
I Kazakhstan, Uzbekistan och Turkmenistan lever dessa båda grupper i sympatri.[1]
Tidigare kategoriserades somalidvärglärka (Calandrella somalica) som en underart till dvärglärka (C. rufescens) [2][3] men senare taxonomer splittade upp dessa i två goda arter[4][5]
Merparten av Rufescens-gruppens populationer, såsom de som häckar på kanarieöarna, i Spanien, norra Afrika och Centralasien, är stannfåglar medan de nordliga populationerna i Asien är flyttfåglar. Merparten av Cheleensis-gruppens populationer är istället flyttfåglar och endast de östligaste och sydligaste populationerna är stannfåglar.
Förutom i Spanien och på Kanarieöarna och i Ukraina och Europeiska Ryssland så är dvärglärkan mycket ovanlig i Europa men den har observerats vid tre tillfällen (2007) i Sverige med första gången i Falsterbo i april 1986.[6] Den fördrar öppet torrt landskap och återfinns oftast i torrare miljöer än korttålärkan (Calendrella brachydactyla) som det liknar till utseendet.
Beteende
Dvärglärkan bygger sitt bo på marken och lägger vanligtvis två till tre ägg som ruvas av honan. Den lever av frön och insekter.
Referenser
Noter
- ↑ Flint et al. (1985)
- ↑ Praed & Grant (1960)
- ↑ Mayr & Greenway (1960)
- ↑ Hall & Moreau (1970)
- ↑ Sibley & Monroe (1990)
- ↑ www.club300.se, fyndstatsitik - dvärglärka.
Källor
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan, sid. 232-233.
- Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
