Colin Campbell (fältherre)
Från Rilpedia
Colin Campbell, baron Clyde, skotsk fältherre, född 1792 i Glasgow, var son till en timmerman Macliver; modern tillhörde släkten Campbell of Islay, och då den unge Colin Macliver 1807 ingick i militärtjänst, kom han genom en missuppfattning av militärmyndigheterna att kallas Campbell, vilket namn han sedan bar.
Campbell deltog i kriget på spanska halvön och visade därunder många prov på oförvägen tapperhet, särskilt vid stormningen av San Sebastian 1813, samt förvärvade s.å. kaptens grad. Sedan gick hans befordran ytterligt långsamt; han deltog i kriget mot Förenta Staterna 1814, tjänade i Västindien 1819-1826 och utmärkte sig därunder vid kuvandet av ett uppror i Brittiska Guyana samt var med i Opiumkriget 1842, men nådde först 1843 överstegraden.
Efter att ha tjänstgjort som guvernör på Ceylon 1841-1847 tjänade han i Indien 1847-1853, där han utmärkte sig i kriget mot sikherna, bl.a. som befälhavare för ena flygeln i slaget vid Gujrat 1849. Hans avsikt var nu att ta avsked och återvända hem för att "trygga sina anförvanter mot ekonomiskt betryck", men han förmåddes att åta sig en svår bevakningstjänst mot afghanska stammar vid Indiens nordvästgräns och lämnade först 1853 aktiv tjänst. När Krimkriget 1854 utbröt, sändes han ånyo i fält, nu som generalmajor och chef för höglandsbrigaden. Förnämsta äran av segern vid Alma anses tillkomma honom; som belöning utbad sig den enkle krigaren att få bära höglandsmössa i stället för plymagerad generalshatt. Han var under vintern 1854-1855 befälhavare i Balaklava och befordrades 1856 till generallöjtnant.
Då underrättelsen om indiska sepoyupproret nådde London (11 juli 1857), utsände regeringen redan följande dag Campbell som högste befälhavare. Han anlände till Calcutta 13 augusti, kvarstannade där till slutet av oktober, för att övervaka förstärkningarnas ankomst och andra förberedelser, samt ryckte efter denna på många håll klandrade långa förberedelsetid först mot Cawnpur och sedan mot Lucknow, som undsattes 16-17 november. Campbell lät av försiktighetsskäl den undsatta besättningen utrymma staden, en åtgärd, som utfördes mästerligt, men på många håll ansågs oklok. Först i mars 1858 företog den försiktige Campbell det slutliga anfallet mot Lucknow, som då definitivt intogs; han undertryckte sedan långsamt och metodiskt upprorsrörelsen i Rohilkhand och Oudh, där i november 1859 lugnet var fullständigt återställt.
Campbell hemkom i juni 1860 och emottogs med stora ärebetygelser, erhöll av parlamentet en offentlig tacksägelse och upphöjdes av regeringen till peer såsom baron Clyde samt utnämndes 1862 till fältmarskalk. Campbell avled i Chatham 14 augusti 1863 och begrovs i Westminster Abbey. Själv beskrev han sig som "blott en lyckokrigare". I saknad av fältherresnille lyckades han emellertid i sällspord grad förvärva arméns kärlek genom sin enkelhet, sin faderliga omsorg om soldaternas välbefinnande och sin överdådiga personliga tapperhet.
Se även
- Campbell, skotsk släkt
- Wikimedia Commons har media som rör Colin Campbell (fältherre)
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).