Från Rilpedia

Anund (Anoundus) omnämns av Rimbert i Vita Anskarii som en före detta svensk kung.

Rimbert berättar att Anund återvände med 21 danska långskepp och 11 egna någon gång på 840-talet. Anund hade lovat danerrna rikt krigsbyte om de deltog på expeditionen och när de anlände var kungen bortrest; endast hövitsmannen Herigar var där. Anund krävde birkaborna på ett hundra mark silver för att inte bränna staden, vilket de gick med på. Nu kände sig danerna lurade och planerade en överraskningsattack på Birka för att plundra staden. Anund försökte övertala dem att inte göra det och föreslog att de skulle dra lott (troligen tydde de runor). Svaret var att ett anfall på Birka skulle leda till olycka och när de fråga vad de skulle göra härnäst fick de besked om att plundra en slavisk stad. Detta gjorde de och de återvände med rikt krigsbyte.

Enligt Rimbert betalade Anund tillbaka silvret. Han försonades med folket och stannade kvar i Sveariket.

Adam av Bremen nämner Anund bland företrädarna för en kung Olaf (Olof). Hervarar saga nämner dock bara Erik Anundsson som var far till Björn Eriksson och farfar till Erik Segersäll och Olof (II) Björnsson. Innan vi konstaterar att dessa två källor motstrider varandra bör vi fråga oss om svearna upphörde med samregentskap mellan Björn på Håga och Erik Segersäll, eller om alla detaljer kring svearnas samregentskap inte omnämnts i de knappa källor som överlevt till våra dagar.

Enligt Hervarar saga efterträddes han av sonen Erik Anundsson. Han ska ha benämnts Uppsale då han höll hus vid kultcentret Gamla Uppsala, medan hans bror bodde vid högen på Adelsö, nära handelsstaden Birka.

Se även

• Munsöätten

Källor

• Vita Ansgarii, engelsk översättning från Medieval sourcebook
• Sune Lindqvist: Svenskt biografiskt lexikon band 2, 1920 "Anund",.