Alice Tegnér

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Alice Charlotta Tegnér, född Sandström 12 mars 1864 i Karlshamn, död 26 maj 1943, var en svensk tonsättare, musiklärare och organist.

Innehåll

Biografi

Alice Sandström var näst äldst i en syskonskara på fyra (Nanna, Alice, Eduard och John). Hennes mor hette Sophie och fadern Eduard. Eduard Sandström, var sjökapten och hon och systern fick ibland följa med på skeppet Falco på resorna på Östersjön. Även fadern var musikalisk och hade ett piano i sin hytt, där dottern Alice komponerade sina första melodier. Hon var mycket musikalisk, hade absolut gehör och började tidigt ta pianolektioner. Familjen hade inte råd att låta henne utbilda sig till musiker utan hon gick på Högre lärarinneseminariet i Stockholm och utbildade sig till lärare.

Efter studierna reste hon till Finland för en anställning som guvernant under ett år. Då hon 1884 undervisade Frans Beijers barn, blev hon bekant med Jakob Tegnér (1851-1926). De spelade och sjöng tillsammans och 1885 gifte hon sig med den 13 år äldre Jakob.

Jakob Tegnér var jurist, häradshövding och sedan protokollsekreterare vid Högsta domstolen. Han var sekreterare i Svenska Bokförläggareföreningen och redaktör för Svenska Bokhandelstidningen. Hans föräldrar var prosten, kyrkoherden Christoffer Tegnér och Emma Sofia, född Kinberg. Jakob Tegnér var sonson till Esaias Tegnér och bror till Esaias Tegnér d.y..[1]

Alice och Jakob fick två söner, Gösta född 1887 och Torsten född 1888.

Familjen flyttade 1891 till ett hus i Djursholms villasamhälle. Här blev Alice musikalisk centralgestalt och musikaliska ledare. I hemmet sjöngs hennes visor och lekkamrater i Djursholm sjöng samma visor. På så sätt spreds Alice' första barnvisor och 1892 lät hennes svåger Fredrik Nordlund trycka och ge ut första samlingen av Sjung med oss, mamma!.

Alice Tegnér var lärare i Djursholms skola och från 1898 kantor i Djursholms kapell där Natanael Beskow var präst.

Familjen tillbringade många somrar på Södra Äng i Ormaryd, en liten by i Småland som ligger mellan Nässjö och Eksjö. Här på Södra Äng lät Alice Tegnér uppföra ett hus, Villa Sola, som stod klart 1897. [1]

1943 avled Alice Tegnér. Hon är begravd i familjegraven på Djursholms begravningsplats.

Musik

Alice Tegnér är ansedd som den främsta svenska barnvisetonsättaren under 1900-talets första hälft. Hennes visor, till egna och andras texter, samlades främst i Sjung med oss, mamma! (1892-1934). Förutom barnvisor skrev Alice Tegnér även många andra typer av musikverk, en stor mängd körverk, romanser, kantater, piano- och cellosatser samt violinsonater. Hon ville ogärna bli betecknad som enbart en "vistant". Hennes visor, körverk och piano- och violinkompositioner är inspirerade av både folk- och konstmusik, exempelvis Mendelssohn och Robert Schumann.

Verk i urval

Instrumentalmusik

  • Courage, för piano
  • Madame X, för piano
  • Etude, Ess-dur, för piano
  • Etude (à la Chopin), för piano
  • Etude romantique, 1925, för piano
  • Sonat, för violin och piano, 1901
  • Långsam vals, 1923, för violin och piano
  • Melodi, för violoncell och piano
  • Romans, för violoncell och piano
  • Barnen dansa, för violoncell och piano

Vokalmusik

Bidrag till Folksångstävlingen

Barnvisor

Sånger för en röst och piano

Damkör

  • Ave Maria
  • Birgittahymnen (Ros, den himmelsk dagg bestänker), text: Nicolaus Hermanni, översättning av Johan Bergman.
  • Du ringa stad
  • Godnattsång
  • Helige Ande
  • I natten
  • I skogen
  • Julens gåva
  • Julottan
  • Kvällsång
  • Lycksalighetens ö
  • Min älskling
  • O Betlehem
  • O salve Regina
  • Om natten
  • Sköna klang
  • Stjärnenatt
  • Vid juletid

Manskör

  • Hembygdssång (Hell dig vår hembygd), tillägnad Bureå manskör, text: K.J. Åkerström.
  • En idrottssång (Blåser en vårvind i Sverige), text: Karl-Erik Forsslund.

Blandad kör

  • Advent
  • Betlehem
  • Böljebyvals
  • Dagg faller
  • Ej med klagan
  • En hymn till stjärnan
  • Gör portarna höga
  • Herren är min Herde
  • Herren är mitt ljus
  • Kvällssång
  • Loven Gud i himmelsfröjd
  • Loven Herren som i höjden bor
  • Långfredagsmotett
  • Min älskling
  • Morgon och kväll
  • Morgonsol och aftonstjärna
  • O Betlehem
  • Saliga
  • Trettondagshymn (Mörker övertäcker jorden), 1898, för blandad kör och orgel
  • Vad rätt du tänkt

Kantater

  • Kantat vid Anna Sandströms skolas femtioårsjubileum (Ännu i Humlegården).
  • Kantat vid Börstils kyrkas invigning (Herre, giv vår längtan vingar!)
  • Kantat vid invigningen af K.F.U.K:s byggnad den 29 dec. 1907, (Gör portarna höga]
  • Kantat vid invigningen av Östhammars restaurerade kyrka 1925 (Allt är förgängligt).
  • Kantat vid Kjellbergska skolans 100-årsjubileum 1935 (Ett sekels dagar svunnit).
  • Kantat vid nyinvigningen av Lyceum för flickor i Stockholm 1939 (Sverige vår moder kära).
  • Kantat vid Säbyholms-skolans (Sunnerdahls hemskolas) 25-års-fest 1936 (Vid sotig härd)

Utmärkelser

Alice Tegnér-fonden

I samband med sin 75-årsdag 1940 överlämnade Alice Tegnér till Sveriges allmänna folkskollärarförening ett belopp som skulle utgöra en grund till en nyinstiftad fond, Alice Tegnér-fonden. Enligt fondens stadgar skall fonden användas för att främja sångundervisningen i den svenska skolans lågstadieklasser. Sångboken Nu ska vi sjunga togs fram på initiativ av Alice Tegnér och bekostades delvis av medel ur hennes fond.[2]

Källor

Noter

  1. ↑ 1,0 1,1 http://tegner.nu
  2. ↑ Efterordet till skolboken Nu ska vi sjunga, utgiven av bokförlaget Almqvist & Wiksell, 20:e upplagan, 1956.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Alice_Tegn%C3%A9r"
Personliga verktyg