Från Rilpedia

Koordinater: 59°16′26″N 15°12′55″O / 59.27389, 15.21528

Örebro slott är beläget på en holme i Svartån i Örebro, Närke. Hur gammalt slottet är vet man inte med säkerhet, men redan i mitten av 1300-talet uppfördes där en borganläggning, troligen av Magnus Eriksson. Sedan 1764 landshövdingsresidens för Örebro län.

Innehåll 1 Slottets historia 1.1 Arkitekter 1.2 Örebrohus 1.3 Hertig Karls renässansslott 1.4 Ett stramt klassicistiskt slott 1.5 Historieromantik 2 Slottet idag 3 Fotnoter 4 Externa länkar och källor

Slottets historia

Arkitekter

• (1523-1625) Christoffer Pahr, Herkules Mida och Hans Flemming.
• (1750-60-talen) Carl Hårlemans ritningar under C.J. Cronstedts ledning
• (1897-1901) Thor Thorén.

Örebrohus

Slottets äldsta historia är delvis okänd. Troligen fanns ett stenhus på slottsholmen som under 1300-talet kompletterades med ett c:a 30 m högt försvarstorn. Tornet och stenhuset bildade en enkel försvarborg som omgavs av en ringmur som var 7 m hög och 3 m tjock. I mitten av 1300-talet utvidgades borganläggning under ledning av Magnus Eriksson. Borgen omfattade tre trevåningars bostadslängor runt det gamla tornet som sammanbands av en förstärkt länga i öster som skulle skydda mot anfall.

Örebrohus har varit utsatt för många stridigheter och bytt ägare flera gånger. Första gången det omtalas är i ett brev från 1364 då hertig Albrekt av Mecklenburg säger sig ha erövrat borgarna Örebro och Sundby.^[1] 1434 intogs Örebrohus av Engelbrekt, som senare fick borgen som sin bostad. I början av 1500-talet blev Sten Sture den yngre slottsherre, han stod på Lübecks sida mot danskarna som under Kristian II:s ledning intog borgen 1520 i sin kamp mot den svenska högadeln. Gustav Vasa belägrade Örebrohus på sin väg mot kungamakten och lyckades efter nio månader inta den av danskarna illa åtgångna borgen ibörjan på 1522. Gustav lät renovera Örebrohus och här hölls flera viktiga möten, bl.a. 1529 års kyrkomöte, då celibatslöftet och fastan avskaffas och 1540 då kung Gustav lät införa arvmonarki.

Hertig Karls renässansslott

Hertig Karl (†1611) fick Örebrohus i arv och påbörjade den stora ombyggnaden år 1573, förebilden var de renässansslott han besökt under sina resor i Frankrike. Först år 1625 var det nya renässansslottet klart, den nya huvudbyggnaden var lika hög som det gamla kärntornet, det var byggt i fyra huskroppar som bildade en kvadrat kring en borggård med kanontorn i varje hörn. Slottet var gulputsat och rikt på dekorationer, framförallt mot borggården, runt slottet löpte en ringmur som finns delvis kvar på den norra sidan. Under perioden 1606-1617 hölls totalt sex riksdagar på slottet, under ledning av Karl IX och Gustav II Adolf.

Karl IX:s änka drottningen Kristina av Holstein-Gottorp (†1625) slutförde ombyggnaden men när det var klart hade inte Örebro samma strategiska läge och fanns det ingen riktig uppgift för slottet att fylla. Istället för kungasäte fungerade det främst som fängelse, men även gevärsdepå och sädesmagasin och utan underhåll började slottet att förfalla.

Ett stramt klassicistiskt slott

Ena tornet rasade in i början på 1700-talet och det kom att dröja till 1750-talet förrän man började renovera slottet. Med utgångspunkt från ritningar upprättade av slottsarkitekten i Stockholm, Carl Hårleman under C.J. Cronstedts ledning förvandlades Örebro Slott till ett ganska stramt, klassicistiskt slott och ämbetsverk.^[2] De kupolformade taken på tornen ersattes med platta, koniska tak, ringmuren revs och ersattes med terrasser. I samband med denna ombyggnad gjordes kungavåningen om i rokokostil till landshövdingsresidens, som alltsedan 1764 bebos av Örebro läns landshövdingar.

Slottet tjänade som residens för Karl XIII 1810 då Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare vid en riksdag i Örebro. S:t Nicolai kyrka vid Stortorget fungerade då som rikssal.

Historieromantik

I slutet på 1800-talet samlades pengar in för att renovera det förfallna slottet, med den historieromantiska renoveringen av Gripsholms slott som förebild ville man återskapa ett renässansslott. Under åren 1897-1901 genomfördes en omfattande restaurering av slottet efter ritningar av arkitekt Thor Thorén. All fasadputs knackades ned för att blotta den råa kalkstenen, tornen fick åter kupade torntak i renässansstil och de västra tornen byggdes på med en våning. Där den medeltida borgkärnan hade stått byggdes en trappstegsgavel på den västra fasaden för att markera platsen. Anläggningen skulle påminna om en Vasaborg och troligtvis hade arkitekten Vadstena slott som estetisk förebild.

Slottet idag

Idag används delar av slottet som landshövdingsresidens, det är även öppet för allmänheten med utställnings-, visnings- och konferensverksamhet samt restaurang, café och besökscenter för turister. Några av slottets lokaler används som klassrum av Karolinska skolan. Vid den senaste ombyggnaden har man gjort ett upplevelsecentrum i det nordvästra tornet som rymmer allt från slottets historia från Hertig karl, häxprocesser till slottets mest kända fånge, Lasse Maja.^[3]

Avbildningar av Örebro slott används som symbol på etiketten för läskedrycken Champis, emblem för Örebro läns kennelklubb och Örebro läns taxi.

Fotnoter

1. ↑ Runebergprojektet. SHB 2007-07-15
2. ↑ Källa Nationalencyklopedin 2007-07-16
3. ↑ Sfv Kulturvärden 2001:4 ’’Ett rum med rymd’’

Externa länkar och källor

• Wikimedia Commons har media som rör Örebro slott
  Bilder & media
• Örebro Slott - Officiell webbplats
• Statens fastighetsverk ’’Örebro slott’’