Valdemar Nyman
Från Rilpedia
Valdemar Nyman, född 15 augusti 1904 Vasa i Österbotten, Finland, död 25 november 1998 i Mariehamn, var en finländsk författare. År 1935 flyttade han till Åland.
Nyman hade intresse för katolicismen och arbetade som kyrkoherde. Han blev senare landsprost i Finströms kyrka på Åland. Sin författarkarriär inledde han med boken Som tusen liljor 1944. I boken skildras 1800-talets Åland, med stildrag typiska för bondesamhället. 1945 utgav han Sko, sko hästen, där en ung student vid namn Halvar Skog revolterar mot de gamla traditionerna.
Nyman har skrivit flera historiska romaner och skildringar där han beskriver det åländska samhället. 1947 utkom Broder Kilian, ett av hans mest kända stycken, där den katolska kyrkan diskuteras. Den handlar om en munk på Kökar kring 1400-talet och hans kamp kring tron. Här deltar sagofigurer, djur och döda, vilket gör boken ytterst speciell. I Den stora flykten (1953) befinner man sig på den stora ofreden 1714, där prästen Johannes Lilliewahn försöker lära sig ödmjukhet och underkastelse. Nästa bok i raden är Margareta Jönsdotter till Bastö(1950), vilken är en bok som handlar om näromgivningen kring Finströms Kyrka. Kring 1500-talet var det diskussioner om märkesgården på Bastö skulle få behålla sitt frälse eller inte. Boken grundar sig på dessa händelser där flera kända personligheter och biskopar närvarade. Det speciella med denna bok är att den är skriven i andra person singularis, vilket ger ett mycket speciellt förhållande till läsaren och huvudpersonen. 1972 och 1974 kommer en tvådelad berättelse om en engelsk munk där han reser genom Europa för att utveckla sig själv och sina sinnen; Osmund Kåresons ungdom och Osmund och Aftonstjärnan
Utöver sina romaner har Nyman också skrivit flera prosalyriska böcker om Åland och då speciellt om Finströms socken. I På åländska vägar till lands och till sjöss berättas det om hans resa längs den åländska naturen där han tar upp kulturhistoria och naturvetenskap i förening med en stark hembygdskänsla. Även hans stora Finströmskrönika finns där. I denna finns alla Finströms byar dokumentarade, både genom hans egna upplevelser och kunskaper, men också från släktforskning och utredningar.
| ” | Vet man något om de vattenvidder stävarna klyver och om de fjärrblånande, närgröna land man lyckas urskilja, är resan genom denna i världen alldeles enastående arkipelag dubbelt nöjsam. Dock - det finns mer storslagna landskap, det finns skönhetssyner av mer affischklatschigt mondän natur eller mer vilt ödemarksromantiska. Vad vi i detta landskap ser, är den älskades anlete, intimt, med det outsägbaras charm, öppnande sig som blomman för den enkelt fattiga kärlekens allvarsljus". | ” |
|
— Valdemar Nyman |
||
Bibliografi
- Som tusen liljor - 1944
- Sko, sko hästen - 1945
- Broder Kilian - 1947
- Personhistoriska förbindelser mellan områdena för de gamla Linköpings och Åbo stiften - 1947
- Margareta Jönsdotter till Bastö - 1950
- St Colombas arvingar - 1951
- Den stora flykten - 1954
- Åland - 1955
- Längs åländska sjövägar - 1968
- Osmund Kåresons ungdom - 1972
- Osmund och aftonstjärnan - 1974
- Pojken och den gråa byn Joel Pettersson 1892-1937 - 1977
- På åländska vägar - 1980
- Grelsby kungsgård - 1985
- Kyrkogränden - 1988
- Postvägsbyarna - 1989
- Från Tuna till Ljugarn - 1989
- Joels brev till Werner Eker - 1990
- Vassrike - 1990
- Thul i Thule - 1991
- Getakarla marklag - 1991
- Slant i håven - 1993
- Kom Videla-kom Vadela - 1994
- Jag är en stenskärva som det roar gudomen att kasta smörgås med - 2004
