Tysklands förbundsländer
Från Rilpedia
Tyskland är en förbundsrepublik som utgörs av ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land). Sedan 1990 består förbundsrepubliken av 16 länder. Länderna är egna folkrättsliga subjekt - ur ett juridiskt perspektiv är det länderna som bildat förbundsrepubliken och inte förbundsrepubliken som indelats i delstater.
Innehåll |
Översikt över delstaterna
.svg/260px-Karte_Deutsche_Bundesländer_(nummeriert).svg.png)
.svg) |
Förbundsland | Huvudstad | Yta km² | Invånare(2) | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | .svg){kind=small} Baden-Württemberg |
Stuttgart | 35 751,65 | 10 717 000 | |
| 2 | .svg){kind=small} Bayern |
München | 70 549,19 | 12 444 000 | |
| 3 |  Berlin |
(1) | 891,75 | 3 388 000 | |
| 4 |  Brandenburg |
Potsdam | 29 477,16 | 2 568 000 | |
| 5 |  Bremen |
Bremen(1) | 404,23 | 663 000 | |
| 6 |  Hamburg |
(1) | 755,16 | 1 735 000 | |
| 7 | .svg){kind=small} Hessen |
Wiesbaden | 21 114,72 | 6 098 000 | |
| 8 | .svg){kind=small} Mecklenburg-Vorpommern |
Schwerin | 23 174,17 | 1 720 000 | |
| 9 |  Niedersachsen |
Hannover | 47 618,24 | 8 001 000 | |
| 10 | .svg){kind=small} Nordrhein-Westfalen |
Düsseldorf | 34 042,52 | 18 075 000 | |
| 11 |  Rheinland-Pfalz |
Mainz | 19 847,39 | 4 061 000 | |
| 12 |  Saarland |
Saarbrücken | 2 568,65 | 1 056 000 | |
| 13 | .svg){kind=small} Sachsen |
Dresden | 18 414,82 | 4 296 000 | |
| 14 | .svg){kind=small} Sachsen-Anhalt |
Magdeburg | 20 445,26 | 2 494 000 | |
| 15 | .svg){kind=small} Schleswig-Holstein |
Kiel | 15 763,18 | 2 829 000 | |
| 16 | .svg){kind=small} Thüringen |
Erfurt | 16 172,14 | 2 355 000 | |
|
(1) Berlin och Hamburg är både städer och delstater. I delstaten Bremen ingår även exklaven Bremerhaven. |
|||||
Historia
Tysklands delstater efter 1945
Förbundsländerna är resultatet av den territoriella indelning av Tyskland som skedde efter 1945. I de fyra ockupationszonerna skapades efterhand 16 länder. 1949 kom Västtyskland att använda sig av delstater precis som gjorts tidigare i historien. En av idéerna bakom beslutet var att sprida den administrativa makten (bland annat utbildningsväsen) och inte ha en stark och dominerade centralmakt. DDR valde 1952 att ta bort delstaterna och införde istället avsevärt mindre distrikt (Bezirk).
Den brittiska militärregeringen upplöste 23 augusti 1946 Preussens tidigare provinser och omformade dem till självständiga förbundsländer: Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen och Schleswig-Holstein. Den gamla stadsstaten Hamburg förblev ett självständigt förbundsland. Rheinland-Pfalz skapades 1946 av den franska militärregeringen. Hessens författning trädde i kraft 1 december 1946 genom en folkomröstning och var därmed den första tyska författningen efter andra världskriget i Tyskland. Bayerns författning antogs genom folkomröstning 1 december 1946.
De allierades kontrollråd beslutade 25 februari 1947 om Preussens formella upplösning.
Förbundsrepubliken Tysklands grundlag - Grundgesetz proklamerades 23 maj 1949. Västberlin hade en särskild status.
Baden-Württemberg bildades 25 april 1952 genom att man slog samman Baden, Württemberg-Baden och Württemberg-Hohenzollern. Samma år upplöste DDR sina fem delstaters förvaltning och istället införde man 14 distrikt (Bezirke) och Östberlin som fick namnet Berlin – Hauptstadt der DDR.
Den 1 januari 1957 blev Saarland en tysk delstat.
De fem "nya förbundsländerna"
År 1990 tillkom fem delstater från det forna DDR: Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Thüringen och Brandenburg. De återskapades ur DDRs tidigare Bezirk, och har i dagligt tal ofta kommit att kallas de nya förbundsländerna, die neuen Bundesländer.
Se även
|
|||||||
