Tiveden
Från Rilpedia
Tiveden är en skogrik bergstrakt som utgör gränsområde mellan landskapen Västergötland och Närke. Området ligger i kommunerna Laxå, Askersund, Gullspång, Töreboda och Karlsborg.
Innehåll |
Geografi
I det otillgängliga skogsområdet Trolltiven ligger Tivedens nationalpark som är ett uppskattat turistmål tack vare sina orörda skogsområden, intressanta naturformationer och badmöjlighet. I närheten finns sjön Fagertärn som är känd för sina röda näckrosor. Den största sjön i Tiveden är Unden. Vandringsleden Bergslagsleden går genom Tiveden.
Tiveden är glest befolkad. Några orter som kan sägas ligga inom Tiveden är Undenäs, Tived, Tivedstorp, Finnerödja och Gårdsjö.
Historia
Förr i tiden var Tiveden känt som ett tillhåll för stråtrövare. På grund av sin svårtillgänglighet kom skogen att utgöra gräns mellan Götaland och Svealand.
Namnet Tiveden är möjligen en sammansättning av namnet på den fornnordiska guden Ti (även kallad Tyr) och ved som betyder skog. Ett annat förslag angående betydelsen av förleden Ti- är att den är besläktad med de fornvästnordiska ordet tíva-, som betyder gudarnas. Tiveden skulle då betyda gudarnas skog. Enligt ett förslag av Harry Ståhl år 1949 skulle istället Tiveden kunna komma av *Tvividher, 'den tudelade skogen'. Senare (år 1952, Petrus Envall) har också ett (mindre lyckat) försök gjorts att förklara varför i så fall de människor som en gång gav Tiveden dess namn skulle ha ansett att den är tudelad.
Tiveden i litteraturen
Verner von Heidenstam har skrivit den kända dikten "Tiveden". I ett annat verk av honom finns en lika upplysande som poetisk beskrivning av Tiveden: "Ett skogsrike som sträcker sig från Vättern två hela mil upp till Undens öde vatten och omfamnar bortåt ett femtiotal små och stora sjöar och tjärnar".
| ” | Tiveden i passet mellan Vänern och Vättern var i gången tid vildmark. Över denna slingrade sig enbart en gångstig.
Området utgjorde samtidigt en central del i Hertig Karls hertigdöme mellan Bergslagen i norr och Västergötlands kornbodar i söder. För hertigen gällde att i denna del av Sverige skapa bygd av obygd samt att bygga vägar och hamnar för att skeppa ut Bergslagens rikedomar. Detta skedde bäst med hjälp av svedjefinnar. Hertigen lockade dessa med fri tillgång till mark, skattefrihet samt stubbarättsbrev, vilket gav nybyggarna tillgång till hemmandet för följande generationer. Han stöddes i sin verksamhet av sina brorsdöttrar samt ortens stormän, vilka i flera fall hade finsk härkomst. Finnarna kom. De lämnade gärna ett av krig och hemsökelse härjat Finland. Bondeupproren eller klubbekrigen 1596-97 mot Sigismund och Flemming visar bondens utsatta läge. Under några årtionden i anslutning till sekelskiftet 1600 kom av dessa skäl två socknar på Tiveden att praktiskt taget helt fyllas av finnar. För finnen var Tiveden ett löftesrikt eden. Den första finska byn på denna högplatå fick namnet Paradis. |
” |
|
— ”Finsk invandring till Tiveden med omnejd”, BW Kjelldorff 2005 |
||
