Finnerödja

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Finnerödja
Siffrorna avser orten
Landskap Västergötland
Län Örebro
Kommun Laxå
Församling Finnerödja-Tived
Folkmängd(2005) 692 invånare
Area(2005) 101 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Finnerödja är en tätort i Tiveden, belägen utmed Västra stambanan (förr i tiden stationsort)[2] och E20, i nordostligaste Västergötland, 15 km sydväst om Laxå och 17 km nordost om Hova.

Finnerödja var förr välkänt för sina stora jordgubbsodlingar.

Under senare hälften av 1500-talet flyttade finnar in i det stora skogsområdet Tiveden. Med detta började den egentliga bebyggelsen. Finnerödja var först namnet på en gård (1587) men blev sedan sockennamn.

Finnerödja var en egen socken 1851–1951. År 1952 sammanfördes Finnerödja socken med Tiveds socken till en kommun med namnet Tiveden. År 1967 inkorporerades Tivedens kommun med Laxå kommun, som Finnerödja fortfarande tillhör (en av tätorterna i Laxå kommun).

Finnerödjas budget för 1877 uppgick till 2.206 riksdaler. 55 % av budgeten användes för fattigvårdsåtgärder. Den 31 december 1865 hade Finneröjda 3 050 invånare.

Finnerödja En socken i Västergötland. En bok från 1944, även känd som "Finnerödjaboken". En hembygdsbok som påbörjades av Gustav Neander.

Krämarstan

Krämarstan var en så kallad tattarstad belägen cirka 3 km från Finnerödja. Namnet kommer från krämare, resande försäljare. Där bodde det människor från resandefolket i närmare tjugo år innan de skrämdes därifrån pga något som kan liknas vid en etnisk rensning på 1920-talet.[3] Det sägs att den närmaste grannen, en lantbrukare, började spöka i tattarstaden för att skrämma bort människorna. Det sägs att han svepte in sig i stora lakan och skred fram längs skogsbrynet i skymningen.[4]Många äldre Finnerödjabor vill än idag inte tala om det som hände.

Referenser

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. Svenska Turistföreningens resehandböcker XXII, Västergötland. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1922, s 58
  3. Bo Hazell: Resandefolket - från tattare till traveller. 
  4. Hans Lidman: Gudanatt, 1972. 


Personliga verktyg