Från Rilpedia

Tågvärd är en modern yrkesbeteckning på tågens ombordpersonal. Allt från ren servicepersonal, biljettgranskare, konduktörer och upp till tågmästare.

Det går inte att veta vad en tågvärd har för utbildning enbart med ledning av yrkesbenämningen. Uttrycket tågmästare finns inte officiellt kvar längre men används ändå idag som en benämning på en person som har säkerhetsfunktion 58 eller högre.

Det här gäller för SJ:s tåg.

En tågvärd kan idag dels vara en ur ombordpersonalen som saknar någon säkerhetsfunktion och får då enbart jobba som biljettgranskare eller ifall de finns, ha hand om servering och dylikt.

En tågvärd kan även ha den grundläggande säkerhetsfunktionen som heter funktion 53, även kallad (F53)eller AGS som står för AvGångsSignalerare. AGS/F53 ansvarar för att trafikutbytet sker säkert samt stänger dörrarna och ger avgång till föraren. På motorvagnståg som till exempel X2000, X40 m.fl måste minst en ur ombordpersonalen vara en avgångssignalerare. Denne person har då funktion 53. På Öresundstågen är AGS ombordansvarig och har då funktion 56. En F56 har en mer specifikinriktad säkerhetsutbildning utöver det än en F53 har i grunden. Detta har med att göra med trafiken över Öresundsbron ur utrymningsväg skiljer sig åt samt att danska säkerhetsregler kräver detta. Normalt sett är inte AGS ombordansvarig utan enbart på dessa tåg.

Nästa säkerhetsfunktion heter funktion 58 (F58) och bygger i grunden på F53-kompetens men det som skiljer en F58 från en F53 är att en F58 är ombordansvarig på loktåg samt att F58 har betydligt mer säkerhetsutbildning i grunden som omfattas av säkerhetsföreskrifter för järnväg, förkortat SÄO. Det är den ombordansvarige som ansvarar för resenärernas säkerhet. På motorvagnståg är det föraren som är ombordansvarig men på loktåg är det en person med minst funktion 58-kompetens. Precis som en AGS ansvarar en F58 för att resandeutbytet sker på ett säkert sätt samt ger avgång till föraren. Loktåg har en mer omfattande avgångsprocedur sett ur säkerhetssynpunkt. Föraren sitter dessutom isolerad i loket och kör utan möjlighet till fysisk kontakt med resandeutrymmena ombord under gång till skillnad från motorvagnståg där förarhytten ofta finns vägg i vägg med resandeutrymmet och föraren snabbt kan nås även under färd. Detta innebär då att en ur ombordpersonalen måste ha lägst denna kompetens för att ett loktåg skall få åka med resenärer ombord. Uttrycket "Tågmästare" syftar främst på en person med funktion 58-kompetens.

Högsta säkerhetsfunktionen som finns som innefattar ombordpersonal exklusive förare heter funktion 59 (F59). En F59 har samma utbildning som en F58 men en F59 har ännu mer säkerhetsutbildning som omfattas av SÄO. En F59 får även utföra växling samt utföra säkerhetssyning av ett loktågs vitala säkerhetsdelar såsom bromsar. Även bromsprov mm utförs av en F59 samt till och frånkoppling av vagnar/lok. Det är dock fortfarande föraren som manövrerar tåget. En F59 kan till exempel lägga om växlar samt visar signaler och andra besked till föraren som skall åtlyda dessa besked.

En tågvärd med funktion 58- eller 59-kompetens får tjänstgöra som AGS på till exempel X2000. Då har denne trots sin kompetens enbart AGS-funktion och det är föraren som är ombordansvarig. En tågvärd med enbart funktion 53-kompetens får endast tjänstgöra som AGS på motorvagnståg. I annat fall får en F53 tjänstgöra som biljettgranskare på till exempel loktåg.

Både funktion 58 och 59 och till viss del även funktion 53, har ansvar för resenärer vid till exempel en evakuering. De kan fatta beslut tillsammans med förare och tågledning vilket inte en person utan säkerhetskompetens får utföra.

Utöver dessa säkerhetsmässiga uppgifter utför alla säkerhetsfunktioner normalt biljettkontroll. Det är bland annat denna uppgift som idag lite felaktigt gett upphov till benämningen konduktör.

Förut utbildades i stort sett alla nya tågvärdar med lägst funktion 58-kompetens. Idag är antalet loktåg betydligt färre medan antalet motorvagnståg är betydligt fler. Sedan är säkerheten på dagens tåg betydligt bättre än för bara 10-20 år sedan. Detta innebär färre tågvärdar med funktion 58-kompetens behövs. I framtiden kommer behovet av F58 samt F59 vara ganska liten och än färre tågvärdar får då denna kompetens. Däremot får föraren betydligt större ansvar numera då denne har komplett säkerhetsutbildning som omfattas av hela SÄO.

Andra typer av tågvärdar

På andra tågtyper hos andra operatörer än SJ finns också benämningen tågvärd. Pendeltrafiken i Stockholm körs av Stockholmståg. Pendeltågen bemannas av en tågvärd som normalt befinner sig i någon av förarhytterna i mitten av tåget. Tågvärden på dessa tåg har även en säkerhetsfunktion. De manövrerar (endast stänger på X60) dörrarna från hytten och är ombordansvariga. Vid evakuering är det dock i första hand föraren som sköter kontakten med tågledaren/tågklareraren men om föraren av någon anledning inte kan detta är det tågvärdens uppgift. På sträckorna Södertälje-Gnesta och Västerhaninge-Nynäshamn där tågvärden viserar biljetter är föraren ombordansvarig och tågvärden ger endast "klart" när trafikutbytet är avslutat.

Regler för tågvärdar

Det är Transportstyrelsen som ställer upp regler kring all spårbunden trafik. Verksamheten hos flera aktörer inom järnvägen som till exempel Banverket och SJ styrs av dessa regler. Verksamhetsutövarna är sedan skyldiga att ha egna regler som ger en betryggande trafiksäkerhet. Vilken säkerhetsfunktion en tågvärd skall ha på vilket tåg bestäms av järnvägsföretaget.