Från Rilpedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort.

Storbulgariska riket är en benämning på en statsbildning i Östeuropa under tidig medeltid. Som kan framgå av namnet så var det en föregångare till det moderna Bulgarien.

Historisk och etnisk bakgrund

"Protobulgarerna" har av forskare/historiker under historiens gång tagits för ett turkiskt ryttarfolk härstammande från Centralasien. Andra forskare har framfört åsikter om att bulgarerna ursprungligen var hunner. Det är inte helt felaktigt att säga att det rörde sig om ett turkiskt ryttarfolk. Men det framförs teorier som verkar mer troliga att det rörde sig egentligen om ett "blandfolk", i vilket kärnan eller det "ledande skiktet" kan ha varit av turkiskt ursprung som efterhand tog in eller underordanade andra stammar av skytiskt, sarmatiskt, germanskt, slaviskt och finsk-ugriskt ursprung.

Någon gång under 500-talet uppstod det Storbulgariska riket i vad som är nuvarande Ryssland och Ukraina, nordost om Svarta havet och Azovska sjön, mellan Kaukasus, Svarta- och Kaspiska havet. Det leddes av en härskarätt vid namn Dulo som också Attila lär ha tillhört. Fanagoria i Tamanhalvön antages ha varit rikets huvudstad. Man vet inte riktigt vilken utformning detta rike tog sig, antagligen som en relativt lös federation eller konfederation av olika folkstammar.

Vid första hälften av 600-talet kom makten i riket till khanen vid namn Kubrat eller Kuvrat. Under 600-talet drabbades riket av utifrån inkommande kriser som t. ex press från det framväxande Khazarriket. Senare under samma århundrade splittrades riket: en del av bulgarerna drog sig norrut och grundade det Volgabulgariska riket, medan en annan del drog sig västerut under hövdingen Asparuch och grundade det Donaubulgariska eller det första Bulgariska riket, d. vs det som skulle bli ursprunget till den moderna Balkanstaten Bulgarien.