Skvattram
Från Rilpedia
| ?Skvattram | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Ericales |
| Familj: | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte: | Rododendronsläktet Rhododendron |
| Art: | Skvattram R. tomentosum |
|
|
|
| §Rhododendron tomentosum Auktor: Harmaja, 1990 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Skvattram (Rhododendron tomentosum) är en art i familjen ljungväxter och utbredd från norra och centrala Europa till norra Asien. Arten trivs i sank skogmark som myrar och mossar.
Skvattram är en liten buske som brukar bli några decimeter hög och har vedartade stjälkar och smala, barrliknande blad. Blommorna är vita och har en karakteristisk doft.
Innehåll |
Underarter
Arten är mångformig och exakt var gränsen går mot liknande arter är inte fullt utrett. Två underarter kan urskiljtas:
- subsp. tomentosum - oftast upprätta buskar. Bladundersidorna har täta rödaktiga ullhår.
- Den andra underarten har ännu inget giltigt namn under Rhododendron med hette tidigare Ledum palustre subsp. decumbens (Aiton) Hultén - det är krypande buskar. Bladundersidorna har rött hår och vita ullhår.
Innehållsämnen
Skvattram innehåller bl a
- arbutin, C12H16O7, ett fast ämne.
- ericolin, som är en gul amorf massa (en glykosid) med bitter smak.
- ericinol, en sönderfallsprodukt ur ericolin. Den är en från början färglös, välluktande olja, som efter hand blir brun.
- leditansyra
- ledol, en sesqiterpen
- myrcen, 7-metyl-3-metylen-1,6-octadien, C10H10, en färglös eller svagt gulaktig vätska
- palustrol, en sesqiterpen
- quercetin = xanthaurin, C15H10O7. Giftig! Namnet av latin quercus = ek
- spår av diverse alkaloider
Användning
Skvattram används inom växtfärgning och ger då en gul, relativt ljushärdig färg. På grund av innehållet av garvämnen i växten används den även för färgning av lin.
Det sägs att man kan hålla mygg borta genom att gnida in sig med skvattram. Växten har också använts som malmedel. Några av de alternativa namnen nedan antyder en förmodad effekt mot löss.
Skvattram har använts som ersättning för pors och humle som krydda vid ölbryggning. Skvattram i ölet ger en viss narkotisk effekt ("snabbare ölfylla") och som en följd av detta huvudvärk efteråt. Skvattram har även använts som brännvinskrydda.
Enligt gammal farmakologi kan Herba Ledi = Rosmarinus Sylvestris, en infusion på årsskott med knappt utslagna blommor, vara effektivt mot reumatism och hudutslag. Herba Ledi är urin- och svettdrivande.
Synonymer
Svenska
- Bockhorn, getblomma, klammerris, kägrabuske, lummer, myrkrona, myrkull, myrris, skvackor, skvatteonris, svikra, skväckare, skväckla, skvärka, vild skogsmarin, vägglusgräs.[1]
- Följande tillhör, trots namnen, inte familjen porsväxter:
- Dypors, geitpårs, getpors, hästpors, klädpors, luspors, myrpors, porsis, svinpors, vildpors, väggluspors [1]
Namn som innehåller ledet get har växten fått p g a att den luktar lika skarpt som en get.
Vetenskapliga
subsp. tomentosum
- Ledum palustre L.
- Ledum tomentosum Stokes nom. superfl.
- Rhododendron palustre (L.) Kron & Judd nom. illeg.
subsp. "decumbens" (ogiltigt)
- Ledum decumbens (Aiton) Loddiges ex Steudel
- Ledum palustre subsp. decumbens (Aiton) Hultén
- Ledum palustre var. decumbens Aiton
- Rhododendron subarcticum Harmaja
- Rhododendron tomentosum subsp. subarcticum (Harmaja) G. D. Wallace nom. illeg.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Alingsåstraktens biodlareförening
- ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Malmö 1867/1962
Källor
- Tyskspråkiga Wikipedia
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Skvattram
