Sillkung
Från Rilpedia
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
?Sillkung | |
---|---|
Systematik | |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Chordata |
Klass: | Actinopterygii |
Ordning: | Lampriformes |
Familj: | Regalecidae |
Släkte: | Regalecus |
Art: | Sillkung R. glesne |
|
|
§Regalecus glesne Auktor: Ascanius, 1772 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Sillkungar (Regalecus glesne) är en sällsynt benfisk i familjen Regalecidae som förekommer i alla oceaner, på djup mellan 20 och 1 000 meter. Sillkungar har uppmätts till över 11 meter och kan väga upp till 272 kg.
Sillkungar är världens längsta benfiskar. De har bandformade, bräckliga kroppar med silveraktiga sidor och blåaktig ryggar, ibland med mörka, längsgående ränder som täcks av talrika små vårtliknande upphöjningar. Ögonen är stora och runda, munnen framskjuten med svart insida som saknar käktänder. Sillkungar saknar fjäll, analfena och stjärtfena, men har en mycket lång röd ryggfena bestående av 250-400 mjuka fenstrålar vars främre 10-15 strålar är förlängda och bildar en (kunga-)krona vilken brukar försvinna hos äldre djur. Bägge "bukfenorna" är förlängda strålar som troligen används som känselorgan. Sillkungar simmar med slingrande rörelser.
Födan består av småfisk, bläckfisk, mindre kräftdjur som krill. Sillkungar leker mellan juli och december, varefter rom och yngel driver i ytlagren.
Extern bild: [1]