Sidensvans

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Sidensvans
Status i Sverige: Livskraftig
Hane
Hane
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Sidensvansar
Bombycillidae
Släkte: Bombycilla
Art: Sidensvans
B. garrulus
Vetenskapligt namn
§Bombycilla garrulus
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Sidensvans (Bombycilla garrulus) är en fågel som tillhör ordningen tättingar i familjen sidensvansar.

Innehåll

Utseende och läte

Sidensvansen är rödgrå, med svart strupe, ett svart band genom vardera ögat och gul stjärtspets. Fjäderbeklädnaden, som är mjuk och fin, bildar på huvudet en mycket lång tofs. Sidensvansen har en kort, vid roten nedtryckt, näbb. Vingarna är långa och spetsiga. Tarsens framsida har tydligt åtskilda sköldar. Vingarnas armpennor, ibland också stjärtpennorna, har lackröda pergamentartade bihang. De kan variera från fågel till fågel. Kroppslängden är 19 cm, vingspannet är 32-36 cm. Vikten är ca 60 gram.

Den har ett mycket karakteristiskt läte som ofta hörs från överflygande flockar. Lätet beskrivs som ett plingande av silverklockor.

Utbredning

Sidensvansen finns i nordvästra Nordamerikas och Europas och Asiens nordligaste trakter. I Sverige har den sitt sommartillhåll i Lapplands barrskogar och den har iakttagits häcka på några ställen i Norrland och i Värmland. Under vintrarna stryker sidensvansarna omkring i landet i stora skaror. Mängden fåglar varierar beroende på tillgången på rönnbär. Om bärtillgången är låg i Norrland, drar den söderut. Sällsynt kan de till och med flytta ända till Sydeuropa.

Föda

Sidensvansen livnär sig mest av bär under vinterhalvåret, insekter under häckningssäsongen. De kan bli berusade, när sockret i bären jäser och alkohol bildas.

Häckning

Äggen är vitaktiga med mörkare, ljusbruna eller violetta fläckar och punkter.

Övrigt

I äldre tider har den i södra delarna av Sverige kallats för dumsnut. Det beror troligen på att när fågeln blev berusad av rönnbären, kunde man fånga den med händerna.

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Externa länkar

Personliga verktyg