Rudolf Klinckowström

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Rudolf Mauritz Klinckowström, född 8 augusti 1816 i Stockholm, död 20 november 1902, militär, politiker och författare. Han var ägare till godset StafsundEkerö.

Hans föräldrar var friherre Axel Leonhard Klinckowström och Kristina Charlotta Österberg. I sitt giftermål 1863 med Marie Françisca Emilia de Labensky (Marie Klinckowström) hade han sonen Axel Klinckowström. Det var genom äktenskapet han fick godset Stafsund och stora ägor på Ekerö.

Innehåll

Militär bana

Klinckowström erhöll sin grundutbildning på Karlberg där ha utexaminerades 1836 till Ingenjörstrupperna. 1844 blev han utnämnd till generalstabsofficer och tjänstgjorde 1849-50 såsom stabsadjutant hos högste befälhavaren för svensk-norska ockupationskårenFyn. 1851 blev han ledamot av krigsvetenskapsakademien och 1858 överstelöjtnant i armén samt utnämndes 1859 till militärattaché i Wien. 1865/1866 entedliages han på egen begäran från sina militära befattningar.

Sveriges riksdag

1844 intog Klinckowström sin plats på riddarhuset, i vars förhandlingar han deltog under alla riksdagar utom 1859-60 och 1862-63. Klinckowström, som oftast räknades till riddarhusets vänstra center, motarbetade representationsreformen. 1878 inträdde Klinckowström som Älvsborgs läns representant i första kammaren och var riksdagsman till och med 1899 års riksdag. I första kammaren anslöt sig Klinckowström till det då härskande lantmannapartiets politik, han blev en förkämpe för rundliga nedprutningar i statsverkspropositionen och höll ett vaket öga på byråkratin, samtidigt som han röstade för grundskatternas avskrivning.

Författarbana

I sin militära roll var Klinckowström delförfattare av flera verk såsom Tjenstgörings-Reglemente för armén och Historiska uppgifter rörande svenska generalstabens organisation.

Han kom senare att författa flera verk om sin farmors far: Riksrådet och fältmarskalken, m. m., greve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter i 8 delar, 1867-72 samt Le comte de Fersen et la cour de Françe 1878.

Referenser

Personliga verktyg