Från Rilpedia

Mir
Statistik
Besättning:	3
Perigeum:	386 km
Apogeum:	398 km
Omloppstid:	89,9 minuter
Banlutning:	51,6°
Varv per dag:	16,13
I omloppsbana (dagar):	5 519
Bebodd (dagar):	4 592
Antal genomförda omloppsvarv:	89 067
Tillryggalagd sträcka:
Massa:	124 340 kg
Boyta:	350 m³
250px Mir dockad med den amerikanska rymdfärjan Atlantis den 4 juli 1995

Mir (ryska: Мир Mir, ’fred’, ’värld’) var en ursprungligen sovjetisk rymdstation och den första permanent bemannade. Mir byggdes upp av moduler, som var och en sköts upp mellan 19 februari 1986 och 23 april 1996. Mirs uppgift var att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden.

23 mars 2001 brann rymdstationen upp då den avsiktligt återinträdde i jordens atmosfär efter ungefär 89 067 varv kring jorden. Rester av den slog ner i havet öster om Nya Zeeland.

Innehåll 1 Mirs moduler 2 Kärnan 3 Kvant-1 4 Kvant-2 5 Kristall 6 Spektr 7 Dockningsmodul 8 Priroda 9 Se även

Mirs moduler

Mir var uppbyggd av flera moduler.

Modul	Uppskjutning	Raket	Dockning	Vikt	Användes till
Kärnan	19 februari 1986	Proton 8K82K	N/A	20 100 kg	Boendeutrymme
Kvant-1	31 mars 1987	Proton 8K82K	~9 april 1987	10 000 kg	Astronomi
Kvant-2	26 november 1989	Proton 8K82K	6 december 1989	19 640 kg	Nyare, mer sofistikerade livsuppehållande system.
Kristall	31 maj 1990	Proton 8K82K	10 juni 1990	19 640 kg	Teknologi-, materialbehandlings-, geofysik- och astrofysiklaboratorium
Spektr	20 maj 1995	Proton 8K82K	1 juni 1995	19 640 kg	Inhyste experiment tillhörande samarbetsprogrammet mellan USA och Ryssland.
Dockningsmodul	12 november 1995	STS-74 Atlantis	15 november 1995	6 134 kg	Dockningsport för rymdfärjan.
Priroda	23 april 1996	Proton 8K82K	26 april 1996	19 000 kg	Modul för observation av jordytan och atmosfären inom frekvensområdena för mikrovågor, infraröd strålning och ljus.

Kärnan

Första delen av stationen sköts upp med en Protonraket den 20 februari 1986. Modulen har stora likheter med Saljut 6 och Saljut 7. Totalt har modulen 6 dockningsportar, 5 i fronten och en i aktern. Från början hade modulen 2 solpaneler, i juni 1987 monterades en tredje solpanel på modulen. Solpanelen levererades till stationen i Kvant-1. I aktern finns 2 raketmotorer som fram till att Kvant-1 dockade med stationen användes för att justera stationens omloppsbana.

• Längd: 13,13 m
• Diameter: 4,15 m
• Beboelig volym: 90 m³
• Massa: 20 400 kg
• Dockningsportar: 6
• Motorer: 2st
• Solpaneler: 3 st (2st)
• Vingbredd: 20,73 m

Kvant-1

Kvant-1 sköts upp med en Protonraket den 31 mars 1987. Planen var från början att modulen skulle skjutits upp till rymdstationen Saljut 7, men förseningar gjorde att man fick skjuta upp den till Mir.

• Längd: 5,3 m
• Diameter: 4,35 m
• Beboelig volym:40 m³
• Massa: 11 000 kg
• Dockningsportar: 5
• Motorer:

Kvant-2

Kvant-2 sköts upp med en Protonraket den 26 november 1989 och dockade med stationen den 6 december samma år. Ombord fanns bland annat en luftsluss.

• Längd: 12,2 m
• Diameter: 4,35 m
• Beboelig volym:31,9 m³
• Massa: 19 640 kg
• Dockningsportar: 1
• Solpaneler: 2

Kristall

Kristall sköts upp med en Protonraket den 31 maj 1990 och dockade med stationen den 10 juni samma år. Modulen var ett teknik-, material-, geofysik- och astrofysiklaboratorium. Modulens huvudsyfte var att agera dockningsport för de sovjetiska rymdfärjorna av typen Buran. Det var tänkt att Sovjets andra rymdfärja Ptitjka i början av 1990-talet skulle docka med Kristall. Det sovjetiska rymdfärjeprogrammet lades dock ner i början av 1990-talet. När den amerikanska rymdfärjan Atlantis och Mir dockade för första gången 1995, dockade Atlantis direkt med Kristall som då hade flyttats från sin vanliga plats för att färjan skulle kunna komma åt den utan att kollidera med Mirs solpaneler.

• Längd: 11,9 m
• Diameter: 4,35 m
• Beboelig volym: 60,8 m³
• Massa: 19 640 kg
• Dockningsportar: 3
• Solpaneler: 2

Spektr

Spektr sköts upp med en Protonraket den 20 maj 1995 och dockade med stationen den 1 juni samma år.

• Längd: 9,1 m
• Diameter: 4,35 m
• Massa: 19 640 kg
• Dockningsportar: 1
• Solpaneler: 4

Dockningsmodul

Modulen sköts upp med rymdfärjan Atlantis under uppdrag STS-74, den 12 november 1995 och dockades med stationen den 15 november. Under uppskjutningen och dockningen med rymdstationen var två lådor monterade på sidorna av modulen. Lådorna innehöll solpaneler som efter dockningen flyttades till andra platser på stationen.

Modulens huvudsyfte var att möjliggöra dockingar mellan rymdfärjor och stationen utan att Kristall modulen skulle behöva flyttas inför varje dockning och solpaneler dras ihop.

• Längd: 5 m
• Diameter: 2,9 m
• Massa: 4 090 kg
• Dockningsportar: 2

Priroda

Priroda sköts upp med en Protonraket den 23 april 1996 och dockade med stationen tre dagar senare den 26 april.

• Längd: 9,7 m
• Diameter: 4,35 m
• Beboelig volym:66 m³
• Massa: 19 700 kg
• Dockningsportar: 1

Se även

• Skylab
• Saljut
• ISS (Internationella rymdstationen)

• Wikimedia Commons har media som rör Mir
  Bilder & media