M1 Abrams
Från Rilpedia
Amerikansk M1 Abrams i Tyskland |
|
| M1A1 Abrams | |
|---|---|
| Generella egenskaper | |
| Typ | Stridsvagn |
| Besättning | 4 (vagnchef, skytt, laddare, förare) |
| Längd | 7,92 m |
| Bredd | 3,64 m |
| Höjd | 2,89 m |
| Vikt | 57,2 ton |
| Tillverkare | General Dynamics |
| Skydd och beväpning | |
| Skydd | Cobham |
| Primär beväpning | M1: 105mm M68 räfflad kanon M1A1 och M1A2: 120mm M256 slätborrad kanon |
| Sekundär beväpning | 1 × 12,7mm M2 ksp 2 × 7,62mm M240 |
| Mobilitet | |
| Motor | Lycoming AGT-1500 gasturbinmotor, Renk HSWL 354 transmission 1 119 kW (1 500 hk) |
| Växellåda | automatväxel, 4 framåt och 2 bakåt |
| Tankvolym | 1 900 liter |
| Upphängning | krängningshämmare |
| Hastighet på väg | 72 km/h |
| Hastighet i terräng | 48 km/h |
| Hastighet i vatten | - |
| Kraft/vikt | 23,81 hk/ton |
| Räckvidd | M1: 498 km M1A1: 465 km M1A2: 391 km |
M1 Abrams stridsvagnen är huvudstridsvagn i den amerikanska armén och den amerikanska marinkåren. Tre huvudvarianter har utvecklats med början 1980: M1, M1A1 och M1A2. De senaste versionerna av M1A2 har en ny typ av bepansring och elektronik. Stridsvagnen är namngiven efter general Creighton Abrams, före detta chef för arméns högkvarter och befälhavare för den amerikanska arméns 37:e pansarbataljon. M1 Abrams ersatte stridsvagnen M60 Patton i amerikansk tjänst.
Innehåll |
Utveckling
Under 1960-talet inledde amerikanska armén tillsammans med Västtyskland utvecklingen av MBT-70, en modell som skulle efterträda M60. Projektet misslyckades och skrotades 1972, och en tävling utlystes om en ny MBT-stridsvagn. M1 Abrams bygger på det förslag som kom från Chrysler Defense och tillverkas idag av General Dynamics i Lima, Ohio (General Dynamics köpte Chryslers försvarsdivision 1979). Den togs i tjänst av amerikanska armén i februari 1980. En förbättrad version fick namnet M1A1, och godkändes 1985. M1A1 har en 120 mm slätborrad kanon (M256) som utvecklats av det tyska företaget Rheinmetall AG för Leopard 2, bättre pansar och ett CBRN-skyddssystem. M1A2 är en vidareutveckling av M1A1 med vapenstation och värmekamera för vagnchefen (CITV eller Commander Independent Thermal Viewer), positionsnavigeringsutrustning, digital databuss och digitalradio.
Bland senare uppgraderingar märks utarmat uran för alla varianter, ett datapaket för A1 (M1A1D), ett standardiseringsprogram som syftar till att införa samma standard i armén och marinkåren (M1A1HC) och en elektronikuppgradering av A2 (M1A2 SEP). Erfarenheterna i Irakkriget har lett till att man tagit fram ett nytt utrustningskit för strid i ort, TUSK (Tank Urban Survival Kit). Detta har bl.a. ett nätpansar runt vagnen för att utlösa pansarspränggranater i förtid.
Under Gulfkriget och operationerna i Bosnien, modifierades vissa M1A1 med pansaruppgraderingar. M1 kan utrustas med minröjningsanordningar vid behov. M1-chassit används också som bas för ingenjörsfordonet Grizzly och broläggningsfordonet M104 Wolverine.
Fler än 8 800 M1 och M1A1 har tillverkats till en kostnad av mellan motsvarande 18 och 35 miljoner svenska kronor per fordon, beroende på variant.
Versioner
| M1 | M1IP (improved) | M1A1 | M1A2 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Längd | 9,77 m | ||||
| Bredd | 3,66 m | ||||
| Höjd | 2,37 m | 2,44 m | |||
| Maxhastighet | 72 km/h | 67 km/h | |||
| Räckvidd | 498 km | 465 km | 391 km | ||
| Vikt | 55,7 ton | 57,0 ton | 61,3 ton | 62,1 ton | |
| Huvudbeväpning | 105 mm M68 (Royal Ordnance L7, räfflad) | 120 mm M256 (Rheinmetall L44, slätborrad) | |||
| Ammunitionsförråd | 55 skott | 40 skott | |||
| Besättning | 4 (chef, skytt, laddare, förare) | ||||
| Produktionsår | 1979-1985 | 1984-1985 | 1985-1993 | 1993- | |
| Antal | 3 273 | 300 | 4 796 plus 221 för amerikanska marinkåren | 77 (plus drygt 1 000 ombyggda M1) | |
| Kommentarer | Första versionen | Förstärkt bepansring | Många mindre förbättringar, nytt torn, förbättrad upphängning, förbättrat pansar, CBRN-skydd. Sena modeller har utarmat uran i torn och chassi. | Samma förbättringar som M1A1, plus ny vagnchefsstation. M1A2 SEP (System Enhancement Package) med ny elektronik har införts successivt från 1999 | |
Användning
Abrams används av USA, Saudiarabien, Kuwait och Australien. Den tillverkas även på licens av Egypten där man enbart använder 40 % delar från USA. Den Iranska Zulfigar-3 stridsvagnen anses mer eller mindre vara en kopia av M1 Abrams-stridsvagnen.[källa behövs] I mars 2009 tillkännagav Pentagon att man kommer utrusta Irakiska armén med 140 stycken Abramsvagnar av modell M1A1SA. Vagnarna kommer levereras i 4 omgångar (35 vagnar omgång) och beräknas vara i operativdrift 2010. [1]
Stridsvagnsmodellen har varit mycket framgångsrik i fält. Under det första gulfkriget förstördes sammanlagt åtta vagnar, och under Irakkriget 2003 förstördes bara tre.[källa behövs]
Källor
- ↑ USA rustar Irak med stridsvagnar Avläst 7 mars 2009
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Abrams engelskspråkiga Wikipedia
- Chris Miller: The Encyclopedia of Tanks & Armoured Fighting Vehicles, Grange Books plc, London 2006, sid. 347. ISBN 1-84013-907-2.
- David Miller: Great Book of Tanks, MBI Publishing Company, St. Paul 2002, sid. 472-483. ISBN 0-7603-1475-6.
Externa länkar
|
|||||||||||||||||
