Louis-Marie Grignion de Montfort
Från Rilpedia
| Sankt Louis-Marie Grignion de Montfort | |
|---|---|
|
Louis-Marie Grignion de Montfort staty i Peterskyrkan |
|
| Bekännare | |
| Född | 31 januari 1673, Montfort-sur-Meu, Frankrike |
| Död | 28 april 1716, Saint-Laurent-sur-Sèvre, Frankrike |
| Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan |
| Saligförklarad | 1888 av Leo XIII |
| Helgonförklarad | 20 juli 1947 av Pius XII |
| Helgedom | Basilique de Saint Louis de Montfort, Saint-Laurent-sur-Sèvre |
| Helgondag: | 28 april |
| Attribut: | Krucifix |
Louis-Marie Grignion de Montfort, född 31 januari 1673 i Montfort-sur-Meu, Frankrike, död 28 april 1716 i Saint-Laurent-sur-Sèvre, var en fransk präst i Katolska kyrkan som skrev ett flertal teologiska alster, i synnerhet inom mariologi. Han vördas som helgon i Katolska kyrkan, med festdag den 28 april. Han har föreslagits att bli upphöjd till kyrkolärare.[1]
Innehåll |
Biografi
Louis Marie Grignion föddes i en liten stad i Bretagne som son till Jean-Baptiste Grignion och Jeanne Robert. Strax efter att han föddes skaffade sig fadern en bondgård i närheten, och han växte därför upp där. 1685 inskrevs han vid jesuitkollegiet St Thomas Becket i Rennes, där han beslutade sig för att bli predikant. Redan under dessa år uppväcktes Grinions hängivenhet inför Jungfru Maria, och han gjorde sig känd för sitt förbarmande över fattiga.
Genom välgörare fick han möjlighet att studera vid Saint-Sulpiceseminariet, och han reste till Paris år 1693. När han anlände till Paris märkte han att pengarna inte räckte till för att bli inskriven, och det dröjde därför två år innan hans studier kunde påbörjas. År 1700 prästvigdes han, och fick sin första tjänst vid Saint-Clément i Nantes, men begav sig snart till Poitiers där han blev kaplan vid Hôpital Général, ett sjukhus för fattiga. Han fick två kvinnliga följeslagare, Marie-Louise Trichet och Catherine Brunet, vilka grundade Visdomens döttrar, en kontemplativ orden. Med tiden lämnade han sjukhuset, och började predika runt om i Poitier, vilket misshagade biskopen. Louis-Marie begav sig då på pilgrimsfärd till påven i Rom, och kunde återvända därifrån som Clemens XI:s apostoliska missionär.
Tillbaka till Frankrike, återvände han till Bretagne, och sedan till Nantes. Han blev med tiden mycket framgångsrik; i Pontchateau bildades ett kavalleri åt honom om tusen man, men det upplöstes av biskopen. 1705 grundade han orden Maria följeslagare (Compagnie de Marie) vilket är ett missionssällskap. De sista åren av sitt liv ägnade han sig åt att skriva, och drog sig därför undan världen, tills han utförde sitt sista värv, att grunda en avgiftsfri skola i La Rochelle. Han kallade då till sig Marie Louise Trichet och Catherine Brunet, och Visdomens döttrar blev därmed mer fast organiserad.
I april 1716 befann sig Louis-Marie i Saint-Laurent-sur-Sèvre för att predika, när han den 28 avled. Han begravdes i församlingskyrkan där, och flera mirakler sades ske vid hans grav.
Han saligförklarades år 1888, och helgonförklarades den 20 juli 1947 av Pius XII.
Teologi och skrifter
Louis-Marie är framför allt känd för sina bidrag till mariologin, och då brukar särskilt hans Traité de la vraie dévotion à la Vierge (Avhandling över den rätta hängivenheten inför jungfrun) och Le secret de Marie (Marias hemligheter) framhållas. L'Amour de la sagesse éternelle är dock hans huvudverk, och där sätter han Mariakulten i sitt teologiska sammanhang. Han har vidare skrivit verk om rosenkransen, hymner och predikningar.
Den mariologi som fastslogs i Lumen Gentium vid Andra Vatikankonciliet, kan i stora drag härledas till honom, och flera påvar som varit några av de mest hängivna Maria, har varit mycket påverkade av hans skrifter. Sedan Johannes Paulus II i Redemptoris Mater skrev att Louis-Marie var ett lämpligt vittne och en vägvisare för dem som sökte sig ett liv i mariologisk andlighet, har det föreslagits att han skall upphöjas till kyrkolärare. Johannes Paulus II tog sitt påvliga valspråk, Totus Tuus, efter Louis-Marie, och företog den 19 september 1996 en pilgrimsfärd till helgonets grav.[2]
Referenser
Noter
Källor
- Biografi vid Montfort Missionaries webbplats
- Farmer, David Hugh, The Oxford Dictionary of Saints. 3rd ed. Oxford: Oxford University Press 1992. ISBN 0-19-283069-4
- The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9
