Hajmalar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Hajmalar
Stratigrafisk utbredning: Miocen - Nutid
Pangasius hypophthalmus
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Benfiskar
Osteichthyes
Underklass: Taggfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning: Malartade fiskar
Siluriformes
Familj: Hajmalar
Pangasiidae
Vetenskapligt namn
§Pangasiidae
Auktor: Bleeker, 1858
Genera
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Hajmalarna (Pangasiidae) är en familj malartade fiskar som lever i sötvatten och bräckt vatten i södra Asien; från Pakistan till Borneo.[1] Familjen innehåller runt 30 arter, däribland den hotade mekongjättemalen, en av de största sötvattenfiskar som beskrivits.[1]

Även om hajmalarna utgör en naturlig grupp, så visar flera studier att den troligen är invävd i Schilbeidae, och borde i så fall inte räknas som en egen familj.[2]

Det finns två fossila arter av hajmalar beskrivna: Cetopangasius chaetobranchus och Pangasius indicus. P. indicus har uppgetts härstamma från eocen, men detta är ifrågasatt. Den äldsta tillförlitliga dateringen av fossil är av C. chaetobranchus som härrör från miocen.[2]

Ryggfenan är placerad långt fram nära huvudet och är ofta hög och trekantig; påminnande om ryggfenan på en haj vilket givit familjen dess namn. Stjärtfenan är ganska lång, med 26-46 strålar. Arterna har vanligen två par skäggtömmar; men den vuxna mekongjättemalen har bara ett par. Kroppen är sammantryckt och det finns en liten fettfena.[1]

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 Engelska Wikipedia anger följande källa: Nelson, Joseph S. (2006). Fishes of the World. John Wiley & Sons, Inc. ISBN 0-471-25031-7. 
  2. 2,0 2,1 Engelska Wikipedia anger följande källa: Ferraris, Carl J., Jr. (2007). "Checklist of catfishes, recent and fossil (Osteichthyes: Siluriformes), and catalogue of siluriform primary types" (PDF). Zootaxa 1418: 1–628. 

Externa länkar

Personliga verktyg