Från Rilpedia

Genus är en uppdelning av substantiv inom grammatik.

Vanliga uppdelningskriterier för genus är:

• levande/dött (används t.ex. i indianspråket ojibwe)
• rationellt/irrationellt
• mänskligt kontra omänskligt
• maskulint/feminint/neutralt
• starkt/svagt

Man räknar med att det indoeuropeiska urspråket hade tre genus: maskulinum, femininum och neutrum, såsom ännu är fallet i till exempel tyska, isländska och ryska. I flera av dotterspråken har senare genus neutrum uppgått i maskulinum, varvid ett maskulint-feminint tvågenussystem har uppkommit. Det gäller till exempel franska och spanska.

I modern svenska och danska, däremot, har maskulinum och femininum sammanflutit till ett gemensamt genus, som kontrasterar mot neutrum. Idag är de flesta svenska språkvetare överens om att kalla det utrum, vilket betyder ungefär "endera (av de två)", medan neutrum betyder "ingetdera" eller "varken eller" (Norska språket "bokmål" använde från början endast utrum/neutrum. Numera kan man däremot välja om man vill dela upp utrum i maskulinum och femininum. Nynorska språket har bara kombinationen maskulinum/femininum/neutrum.). Utrum kallas i svenska grammatikläror ibland för n-genus, bl.a. eftersom bestämdhetssuffixet är -(e)n, medan man då kallar neutrum för t-genus, bl.a. eftersom dess bestämdhetssuffix är -(e)t.

Det för många välkända begreppet reale eller realgenus används nu mest av den som vill genusklassificera ord efter vilket personligt pronomen (i tredje person singularis) som brukar användas vid tillbakasyftning på ett ord, dvs "han", "hon", "den" eller "det". Reale får då beteckna den-ord.

I stort sett kan man säga att det är han-, hon- och den-orden som har grammatiskt genus utrum, men det finns flera specialfall som komplicerar en sådan generalisering.

Ibland använder svenska språkvetare termen sexus eller semantiskt genus för det biologiska eller tillskrivna könet, som kan hänga mer eller mindre fast samman med ett ord och styra pronomenvalet. Sexus för ordet "skådespelerska" är då feminint. Sexus för icke-biologiska objekt kan kallas inanimatum.

Klass

I många asiatiska och amerikanska språk grupperas alla substantiv efter vilket mått man mäter dem med. På svenska används tex måttet "man" för att mäta storleken på trupper eller stora objekt, "styrka på tusen man", "tre man hög". Måttet "kopp" används för att mäta ingridienser i matlagning.

Det finns språk med sex sådana klasser. Sådana klassystem betraktas ömsom som system inom kategorin genus och ömsom som system inom en egen kategori som saknas hos oss. Den brukar kallas klass eller sort och styr liksom "vanligt" genus val av artiklar och pronomen. Gränsen mellan genusbegreppet och klassbegreppet är vag. En vanlig uppfattning är att termen genus bör reserveras för system där kategorierna helt eller delvis saknar semantisk förankring.

Uppkomst

Teorier om uppkomsten av genussystem som det indo-europeiska brukar vilja förklara det med besjälning av naturen i forna tiders religion och kultur. Detta anses ha lett till användande av han- och hon-pronomen även om icke-levande ting.