Constanze Mozart
Från Rilpedia
Maria Constancia Cäcilia Josepha Johanna Aloisia Weber, född 5 januari 1762 i Zell im Wiesental (Schwarzwald), Tyskland, död 6 mars 1842 i Salzburg, kusin till Carl Maria von Weber och gift med Wolfgang Amadeus Mozart.
Fadern Fridolin Weber var först tjänsteman i Zell, senare bassångare, sufflör och notkopist i Mannheim. Modern Cäcilia, född Stamm var född i Mannheim. Av fyra systrar (Josepha, Aloisia och Sophie) var Constanze den näst yngsta. I december 1763 flyttade familjen till Rheinfelden och efter ett par år till Mannheim, där fadern var anställd vid hovteatern. Alla döttrarna fick en musikalisk utbildning, de två äldsta blev berömda sångerskor. Den ena, Aloisia, sedermera Aloisia Lange, var 1777-1778 föremål för Mozarts kärlek, den andra systern Josepha var den första Nattens drottning i Mozarts opera Trollflöjten 1791.
Constanze lärde känna Wolfgang Amadé Mozart under hans besök i Mannheim vintern 1777-1778. 1778 flyttade Webers till München, för att året därpå fortsätta till Wien, där Aloisia hade blivit anställd vid nationaloperan. Kort efter ankomsten dog Fridolin Weber. När Mozart träffade familjen igen i Wien 1781 var Aloisia gift med skådespelaren och konstnären Joseph Lange. Wolfgang levde en kort tid hos familjen Weber, där han förälskade sig i Constanze. På grund av ryktena om deras romans tvingades han flytta och efter mycken dramatik gifte de sig i Stephansdomen den 4 augusti, 1782. Under nio år födde Constanze sex barn:
- Raimund Leopold Mozart (1783)
- Carl Thomas Mozart (1784)
- Johann Leopold Mozart (1786)
- Theresia Mozart (1787)
- Anna Mozart (1789)
- Franz Xaver Wolfgang Mozart (1791).
Endast två av barnen, Carl Thomas (1784-1858) och Franz Xaver Wolfgang (1791-1844), överlevde till vuxen ålder. På grund av sina många graviditeter blev Constanze med tiden sjuk och reste flera gånger till badorten Baden i närheten av Wien för behandlingar. Efter Mozarts död den 5 december 1791 fick hon en liten kejserlig pension efter Mozart och lyckades dels av egen kraft, dels genom vänner och konserter klara uppehället för sig och barnen. 1799 sålde hon Mozarts originalmanuskript till förläggaren Johann Anton André.
1797 lärde Constanze känna den danske legationssekreteraren i Wien, Georg Nicolaus Nissen, från 1805 beskickningens chargé d´affaires. 26 juni 1809 gifte de sig i domkyrkan i Pressburg. Mellan 1810 och 1820 levde de i Köpenhamn, där Nissen utnämndes till statsråd och censor. I samband med hans pension 1820 lämnade de Danmark och reste 1821 till Italien, där de bland annat besökte Constanzes äldste son Carl Mozart. 1824 slog de sig ner i Salzburg 1824 där Nissen arbetade på en biografi om Mozart. Nissen avled 1826 och biografin gavs ut av Constanze 1828. Hon förblev i Salzburg resten av livet och sammanbodde med sin yngsta syster Sophie Haibl, även hon änka. 1829 besöktes hon av det engelska paret Mary och Vincent Novello, som beskrivit henne i sina dagböcker, publicerade i A Mozart Pilgrimage 1955. Som änka ägnade hon mycket tid åt Nissens Mozart-biografi och brevväxlade med många Mozartbeundrare. Hon dog den 6 mars 1842, kl. 3:45 på morgonen.
Constanze Mozart-Nissens betydelse för Mozart och hans musik har under lång tid underskattats och till och med kritiserats och det är först under senare år som man inom forskningen har börjat omvärdera henne.
En daguerreotypi från omkring 1840 som har antagits föreställa Constanze är ett av de äldsta kända bevarade fotografierna i världen. En kopia av bilden (originalet är försvunnet) förvaras sedan länge i bayerska Altötting. Fotografiet föreställer två herrar och fem damer; en av dem sägs vara Constanze Mozart. Detta har under senaste tid ifrågasatts och diskussionen är ännu inte avslutad.
