Brandpil
Från Rilpedia
Brandpil är en pil som doppats i ett lättantändligt ämne eller har en trasa doppad i exempelvis olja knuten runt spetsen. Som namnet antyder var pilens syfte att orsaka bränder.
Brandpilen var redan känt under antiken. Grekerna använde vapnet tidig och för romarna finns olika uppgifter. Enligt en auktor med namnet Nonius hade romerna sedan länge kännedom av redskapet men andra auktorer användes brandpilen först under senare Romerska riket. Enligt Ammianus Marcellinus var det omöjligt att släcka brandpilen med vatten, elden måste därför kvävas med jord.
Brandpilar för katapult hittades bland annat i Dura-Europos.
En variant som hittades var sammansatt av ämnena järnpulver, salpeter och svavel. Järnpulvret blandades med salpeter och sedan förvarades blandningen i ett tygstycke som var dränkt med vax. Duken fästades vid pilen som dopades i flyttande svavel. Efter att pilen var tänd fick den en temperatur mellan 90 och 100 grad Celsius. Hela massan blev seg och klistrade sig fast vid målet.
Referenser
- A. Bruhn-Hoffmeyer: Antik. artilleri, Köpenhamn 1958, s. 114
- Regina Franke: Ein römischer Brandpfeil aus dem Südvicus von Sorviodurum-Straubing. Jahresber. Hist. Ver. Straubing 100, 1998, S. 245-257
- Kinseher Richard: Der Bogen in Kultur, Musik und Medizin, als Werkzeug und Waffe. BoD 2005, ISBN 3-8311-4109-6
