Från Rilpedia

Släkten Bedoire kom till Sverige på 1670-talet.

• Jean Bedoire (död 1721), perukmakare, invandrade från Saintonge i västra Frankrike till Stockholm. Beskriven i SBL.
  • Jean Bedoire (1683–1753), son till perukmakaren, köpman i Stockholm, blev mycket förmögen. Beskriven i SBL. Bedoirsgränd i Gamla Stan är uppkallad efter honom.
    • Frederic Bedoire (1714–10 februari 1748), son till Jean (1683), grosshandlare, brukspatron. Gift med sin kusin Charlotta.
  • Frans Bedoire (1690–1742, alt. François), son till perukmakaren, köpman i Stockholm.
    • Charlotta Bedoire (3 januari 1725–31 december 1808), dotter till Frans. Gift med sin kusin Frederic.
      • Jean Frederic Bedoire (29 oktober 1747–23 september 1830, alt. Jean Fredriksson, alt. född 1745), son till Frederic och Charlotta, brukspatron. Beskriven i SBL.
        • Jean Henric Bedoire (7 september 1786–5 november 1841), son till Jean Frederic, brukspatron.
          • Amanda Bedoire (1814–1887), styvdotter till Jean Henric, gift med lantmätaren Fredrik Ellsén.
            • Anna Sten (16 januari 1833–20 januari 1915), dotter till Jean Henric och dennes styvdotter Amanda. Beskriven i I skuggan av blodskam.
          • Augusta Carolina Bedoire (11 augugist 1820–1 mars 1906), dotter till Jean Henric, gift med Anders Jonas Ångström.
    • Jean Bedoire (1728–1800), son till Frans, diplomat, Sveriges generalkonsul i Lissabon, adlad 1777 med namnet de Bedoire. Beskriven i SBL.
      • Johanna Bedoire, dotter till generalkonsuln, gift med Erik von Stockenström.

• Elis Bedoire (1884–1883), driftingenjör vid Holmens bruk i Norrköping, författare till Pappersfabrikationens grunddrag (1878), mottagare Polhemspriset 1881.
• Jean Bedoire, fartygschef, författare till Gatenhielm på långsegling 1933 (1934).
• Karin Bedoire (född 1884), författare till "Luleå var en glad stad", kapitel i Norrbotten (1973).
• Rose Marie Bedoire (född 1935), författare till Närmast anhörig (1989).
• Fredric Bedoire (född 1 september 1945), sonsons son till Elis, sonsons sonsons son till Jean Henric, professor i arkitekturhistoria.

Källor

• Fredric Bedoire, "Släkten Bedoire", i Personhistorisk tidskrift, nr. 2, 1963, sid. 65–92.
• Svenskt biografiskt lexikon (SBL, band 3, 1922), sid. 51–53.
• Nordisk familjebok (4:e upplagan, 1951).
• Fredric Bedoire, I skuggan av blodskam : ett kvinnoliv och miljöer i 1800-talets Sverige (1988).
• Släkttavla, Lars Wallgren i Mölnlycke.
• Libris, bibliografiska upplysningar.

Det här är en förgreningssida, som består av en lista av olika betydelser av artikelnamnet. Om du kom hit via en wikilänk i en annan artikel, gå gärna tillbaka dit och korrigera länken så den pekar direkt på den sida som avses.