Från Rilpedia

Denna artikel innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Rätta gärna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid på diskussionssidan varför du använt mallen.

Avvittra (fornsvenska vitra, göra veterligt, ej att förväxla med nysvenska vittra, förvittra).

1. Juridik: Redovisa och avskilja makes eller arvingars andel i oskiftat bo.

2. Förvaltning: Avmäta och från kronans mark medelst råmärken avskilja den mark, som skall tillhöra enskilda.

De stora skogarna i Norrland och Dalarna har man av ålder ansett höra kronan till, dock så, att de enskilda ägt att där göra odlingar, efter tillstånd av vederbörande, samt att nyttja skogen till husbehov och avsalu, med vissa inskränkningar. Här är avvittring en lantmäteriförrättning, varigenom den enskilde, i stället för en obestämd rätt till den oavvittrade marken, får vissa områden, som begränsas av rågångar. På dessa områden är odlingsrätten fri. Lika fri är i allmänhet rätten till skogsavverkning, så snart jorden övergått från krono till skatte och dess innehavare sålunda blivit ägare.

Avvittringsverket i de norra länen inrättades i slutet av 1600-talet, men arbetet gick långsamt och avstannade slutligen i åtskilliga län. I början av 1820-talet ordnades det för Norrland genom nya författningar, varefter arbetet bedrevs med större kraft. Avvittringen var 1904 slut i Dalarna och de norrländska länen, utom i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker ovan odlingsgränsen eller den gräns, som vid avvittringen blivit bestämd mellan de delar av lappmarken, som är tjänliga för odling, och den mark, där nybyggesanläggningar inte vidare må tillåtas. Avvittringen ovan denna gräns var 1904 i flera socknar ännu ofullbordad.

1873 års avvittringsstadga

Enligt den 1873 utfärdade avvittringsstadgan ^[1] gällde tidigare för dessa lappmarker att samerna framgent ska vara berättigade att för renjordarna begagna bete å all skogsmark inom lappmarkernas hela område, dock att denna rätt å de skogar, som vid avvittringen tilldelas den bofasta befolkningen inom de till odling tjänliga delarna av Lappmarken, må utövas endast vintertiden. Tillika har samerna rätt att begagna skogen för sina hushållsbehov.

Å särskilda renbetesland, även kallade lappskatteland, äger samerna rätt att vistas året om; likaså på kronans skogar i lappmarkerna. Samernas ställning i förhållande till den bofasta befolkningen inom dessa orter är därigenom betryggad för framtiden, och Lapplands skogar är bevarade från skövling.

Avvittringar och storskiften verkställs av särskilda lantmätare, som arbetar under ledning av en styresman inom vartdera länet och, över honom, av konungens befallningshavande.

Se även Skattefjällsmålet.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

Referenser

1. ↑ Avser förmodligen K. Stadg. om afvittring i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker den 30 maj 1873